fredag 28 september 2012

Kulla-Gulla och omslagen

Det har varit buskul att läsa om Kulla-Gullaböckerna, ett rent nöje faktiskt även om jag var lite orolig innan jag började. Rädd att mina vuxna ögon skulle förstöra barndomens mest omlästa och älskade bokserie. Istället kände jag nästan exakt som jag gjorde då för snart trettio år sedan, när jag praktiskt taget tvångsmässigt tog mig igenom bok efter bok bara för att börja om från början varje gång jag kom till slutet. Och precis som då så älskar jag de första böckerna mest (förutom Kulla-Gulla på Blomgården, den har aldrig varit någon favorit), när hon är en fattig barnhemsflicka som får ta på sig alldeles för mycket ansvar för en skock främmande barn. De senare åren hos tant Emily och när "kamraterna" från skolan dräller runt och ställer till besvär på Höje gör mig mest irriterad, det är ju torpartjejen jag vill ha, inte måste-lära-mig-tala-mindre-bonnigt-tjejen. Där är jag och Tomas Torpare helt överens.

Mina böcker om Gulla är vällästa, fulla av smutsiga fingeravtryck och väldigt älskade. De här omslagen är otroligt fina! Tycker väldigt mycket om det enhetliga och att man får glimtar av de andra karaktärerna i bakgrunden. Avslutar härmed min omläsning av Kulla-Gulla och ser fram emot Boken är tankens barns omläsning!
 


 
  

10 kommentarer:

  1. Åh, jag älskar också omslagen till Kulla-Gulla böckerna! Älskar att det oftast bara är Gulla som är i färg. Det här är nog bland de finaste böcker jag har i min bokhylla!

    Jag har massa böcker på att-läsa-listan nu, men funderar att klämma in åtminstone första boken i helgen. Har ju blivit riktigt taggad nu av dina recensioner! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är de fina! :-) Skulle vilja ha dem placerade på något sätt så att man ser framsidorna, åtminstone några av dem.

      Varje bok är ca 120 sidor och väldigt lättläst, jag klämde i snitt en per kväll så även om du är upptagen i helgen så räcker en timme eller två för en bok.

      Radera
    2. Jag hann med den första nu i helgen i alla fall! Å ljuva nostalgi! Recension kommer snart ;)

      Radera
    3. Åh vad roligt!! :-) Ska hålla utkik efter din recension.

      Radera
  2. Jag älskade också Kulla-Gulla som barn, men när jag började läsa om serien för några år sedan kom jag bara igenom ett par av böckerna. Jag blev för förbannad på alla orättvisor och en massa andra saker som jag inte tänkte på när jag var 10 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De där orättvisorna och fattigdomen tar mycket hårdare när man läser som vuxen än det gjorde när man var liten. Visst noterade man allt och blev arg men inte alls på samma sätt, det blir stor skillnad när man inte själv är barn.

      Radera
  3. Kulla-Gulla är ju böcker man älskade som barn. tycker att omslagen är jättefina!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt älskade böcker från barndomen. Ja, visst är omslagen fina!

      Radera
  4. Nostalgi! Jag tycker fortfarande inte om namnet Regina. Bara på grund av Kulla-Gulla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min pappa berättade när jag var liten att han hade en sträng småskolelärare på fyrtiotalet som hette Regina, sen tyckte jag ännu sämre om det namnet. :-)

      Radera