Kulla-Gulla i skolan, av Martha Sandwall Bergström

 

Stunden har kommit och Gulla måste lämna barnen i Patrons vård för att åka till regementsstaden Hasseltuna och påbörja sin utbildning hos tant Emily. Åren i folkskola och det hon lärde sig där räknas plötsligt inte alls och nu måste hon snabbt komma ikapp sina klasskamrater vad gäller uppförande, franska, dans och att inte tala så bondskt. Hon placeras i samma rum som flickorna Irene och Lycka och gör sitt bästa för att vara alla till lags och för att lära sig allt som en ung dam behöver veta men det är inte lätt att börja tänka på sig själv i första hand när man hela livet haft andras välmående som prioritet ett.



Precis som när jag var liten så blir jag väldigt upprörd när tant Emily försöker förändra Gulla, när hon tjatar, örfilar och skriker tills flickan gör som hon vill. Jag blir heligt förbannad på de där pimpinetta överklassfasonerna där rykte och hur saker ser ut blir viktigare än både djurs och folks välmående. För er känsliga så vill jag utfärda en varning: åtminstone en häst och en katt råkar väldigt illa ut i Kulla-Gulla i skolan. Och så gör Kornett Ivan entré, Irenes kusin och enligt henne själv hennes tilltänkte make. Som jag skrev tidigare så hade jag helt förträngt honom men nu är det nästan så att jag ser fram emot att hata honom i de kommande böckerna.