fredag 30 januari 2015

Nya böcker, nya tag

Precis när jag fått så mycket läst och dessutom både köpt och fått nytt i brevlådan så slog magsjukan till. Dagarna med illamående, sovandes i soffan känns så onödiga. Ska ta helgen till återhämtning och försöka ta mig igenom åtminstone en av dessa nya, härliga böcker.



måndag 26 januari 2015

Utlottning hos Kulturkollo




Kika in hos Kulturkollo där du kan vinna ett signerat exemplar av Hilary Mantels memoarer Skuggan av ett liv. En bok som jag verkligen hoppas vinna och som jag absolut kommer köpa om mina vinstchanser är lika usla som vanligt!


lördag 24 januari 2015

Väggen i nyutgåva

Jag hade helt missat att bokförlaget Thorén & Lindskog har släppt en nyutgåva av Marlen Haushofers obeskrivligt fantastiska bok Väggen, men när jag i ett annat ärende gick in på Akademibokhandeln sist så stod den där. Efterlängtat räcker inte för att beskriva känslan. Det kan vara en av de bästa böckerna jag någonsin läst, definitivt en av de mest drabbande och förlamande. Den nya utgåvan är dessutom riktigt jäkla snygg! Läs! Det är en order.

Det har ofta sagts att den som har läst Marlen Haushofers Väggen aldrig mer blir densamma och att det är en bok man bär med sig resten av livet. Väggen är otvetydigt en modern klassiker och har inspirerat många författare och konstnärer. Boken har också nyligen filmats.
En kvinna följer med sin kusin och hennes man till deras jaktstuga i bergen. När hon går och lägger sig första kvällen är hon ensam i huset och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam. Hon bestämmer sig för att gå ut och leta efter sina släktingar och styr stegen mot värdshuset i närmaste by. Men på vägen dit går hon rakt in i en genomskinlig vägg, och kommer inte vidare. På andra sidan väggen är alla varelser, både djur och människor, döda.

Läs även gärna Fiktiviteters fina recension.

 

torsdag 22 januari 2015

Otroligt efterlängtad trea

Efter En sekund i taget och Spring så fort du kan så kommer nu Sofia Nordins tredje fristående bok om livet efter apokalypsen. Mina förväntningar på första boken var för höga, den andra hade jag konstigt nog inte så många tankar om alls men båda blev väldigt älskade. Bara titeln på den här trean ger mig (bra) rysningar och jag vill gräva ner mig soffan och läsa omedelbart. Det här ska bli jättespännande. 

tisdag 20 januari 2015

Hur man får bokstips av folk utan att prata med dem

I fredags förra veckan såg jag en man på pendeltåget mot Södertälje som läste en bok. Varken han eller jag hade turen att få sittplats och han fick hålla hårt i stången för att hänga med när tåget gasade och bromsade, för han vägrade vika en tum från läsningen. Bokens omslag var slitet, den såg ut som om den var älskad. Och mannen hade väldigt svårt att slita sig från texten, inte ens att folk gick på eller av störde honom. När min station kom var jag tvungen att försöka lista ut vad det var för bok han läste, jag gick för nära och böjde onormalt mycket på knäna för att kunna läsa titeln. Det såg nog lite roligt ut.

Men nu vet jag vad jag ska läsa härnäst.

lördag 17 januari 2015

Nytt i brevlådan!

Den här damp ner i veckan, låter onekligen intressant! Blurben på baksidan lyder:

"En bok om häxor utan en enda uggla eller några runda glasögon i sikte. Det nya Hunger Games, misstänker jag... Briljant och fullständigt fängslande - jag älskade den."
 - Kate Atkinson

Och då tycker jag inte på något sätt illa om vare sig ugglor eller runda glasögon.

torsdag 15 januari 2015

Hägring 38, av Kjell Westö

Fru Wiik kan inte glömma vad hon var med om under inbördeskriget i Finland. Familjen splittrades, hon fick svälta och sitta i läger där hon utnyttjades. För att nu många år senare klara av vardagen som kontorist och ensamstående har hon delat sig själv i tre personligheter. Det är fru Wiik som arbetar på advokat Claes Thunes kontor, som håller samman allt det administrativa och tar hand om sin arbetsgivare. Men inuti henne finns även den mer drömmande Matilda som spenderar kvällar och helger med att se film på bio. Sedan finns Miljafröken som inte kan sluta tänka på kriget och det hon utsattes för, som tänker på hämnd. Claes Thune lever ett ganska privilegierat liv även om hans fru nyligen lämnat honom för en av hans bästa vänner. Han läser, reser, skriver och försöker ständigt arbeta ihop till mer pengar. Han är medlem i Onsdagsklubben, en herrklubb där männen samlas omväxlande hos varandra för att dricka och tala om aktuella ämnen. En kväll när fru Wiik stannat extra för att hjälpa till vid just en sådan tillställning hör hon en röst från det förgångna, en röst hon under så många år försökt glömma bort.

Året är 1938 och även om vi som läsare vet vad som komma skall så är bokens huvudpersoner ännu lyckligt ovetande om vad Hitlers politik ska leda till. Gränserna för vad som är okej flyttas hela tiden framåt, det mörknar i Europa och det är svårt att inte dra paralleller till idag. Det är intressant att hela tiden skifta mellan Thune och fru Wiik, att se allt genom deras olika ögon. Ibland tror man att man vet hur det ligger till, för historien snirklar sig så sakta fram, men det är en illusion. För varje sak man verkligen förstår så är det flera man missar. Språket är stundtals fantastiskt och jag skulle vilja berätta så mycket mer men är lite orolig att säga för mycket så jag säger bara att jag tyckte mycket om den här boken.

tisdag 13 januari 2015

Oh Doctor, My Doctor!

Jag har hållit mig från Doktorns värld ett tag nu. Med flit. Jag har saknat det så innerligt, längtat mig blå (pun intended) efter världen som alltid ger tröst, som alltid får mig att skratta högt. Samt gråta. Men jag måste behandla den här världen, den här fantasin, med en försiktighet för den är så stark. Jag skulle kunna försvinna i den. Jag har försvunnit i den. Hur länge sparade jag det sista avsnittet av säsong 7, ett år? Men i söndags beställde jag säsong 8 och såg äntligen det sista avsnittet som jag hållit på under så lång tid. Mina förhoppningar på Peter Capaldi som The Doctor är så skyhöga att jag knappt vågar lufta dem här. Jag hoppas och tror att han kommer väcka mina känslor på samma sätt som David Tennant gjorde. Matt Smith hade inte det mörker som krävdes, även om jag kom att älska honom ändå. Men han var ett mellanspel. Om någon dag eller två anländer säsong 8.



söndag 11 januari 2015

Stark kandidat till presentkortet

Jag uppskattade verkligen julhelgens tre timmar om Astrid Lindgren på Svt, satt uppe sent och såg dem på Play när jag inte hann med det tidigare på dagen. Har sedan stått och hållit i biografin Denna dagen, ett liv och varit väldigt nära att ta med den hem men än har det inte hänt. Fick ett fantastiskt presentkort av min mamma på julafton och den här boken måste jag säga är en väldigt stark kandidat till att bli shoppad på det!



fredag 9 januari 2015

Dora Bruder, av Patrick Modiano

1988 ser den franske författaren Patrick Modiano en annons i ett nummer av tidningen France-Soir från 1941. Den femtonåriga Dora Bruder anmäls som saknad av sina föräldrar, försvunnen i Paris mitt under ockupation och brinnande krig. Modiano börjar göra efterforskningar för att se om han kan ta reda på vad som hände Dora. Vad gjorde hon de månader hon var på rymmen? Han spårar henne från hotellrummet som var hennes hem till transporten till Auschwitz i september 1942. Resultatet är den här boken.

Detta var det första jag läste av 2014 års nobelpristagare i litteratur men det lär inte bli det sista. Boken är, till en början, väldigt lågmäld och svävande. Man får faktiskt inte veta så mycket om vad som hände Dora Bruder, inte egentligen. Det mesta är Modianos gissningar och vad han vill tro hände. Det som finns är några få fakta och fotografier, men det är inte viktigt. Den femtonåriga flickan blir en modell för alla rymlingar på Paris gator under kriget, hon och hennes föräldrar får bli symboler för de som föll offer för nazisternas utstuderade grymhet. Sakta men oerhört säkert kryper denna korta och till synes långsamma roman långt in under huden och stannar kvar där. Möjligtvis har jag lite svårt för den oändliga uppräkningen av franska namn och platser som inte betyder något för mig som aldrig varit där och inte talar språket. Men i övrigt så var detta storartad läsning.

Man blir indelad i konstiga kategorier som man aldrig hört talas om och som inte har något samband med den man verkligen är. Man blir kallad. Man blir internerad. Man skulle gärna vilja förstå varför.

onsdag 7 januari 2015

Nej, nu får jag ta och skärpa till mig

Både läsningen och bloggandet har gått på sparlåga den senaste tiden. Jag har haft fullt upp med familj, jobb och vänner. Och jul. Det har varit väldigt mycket jul och nyår. Det är en helg kvar men sedan börjar verkligheten i form av vardag igen och vet ni, jag längtar faktiskt dit. Jag är usel på nyårslöften, jag brukar inte ens ta i sådana med tång, men en förhoppning för 2015 är att jag ska läsa fler och bättre böcker. Samt ge bort bra böcker till de jag tycker om, speciellt då förmedla läsvärda och spännande böcker till min killes barn. Att läsa är så oerhört viktigt och jag har saknat det den här sista tiden. Att sätta upp mål med antal och sidor vet jag inte fungerar på mig, så det enda jag lovar är att försöka mer, att ta mig mer tid till läsandet och bloggandet.