torsdag 3 maj 2012

Själlös, av Gail Carriger


Alexia Tabarotti är tjugofem år och obönhörligen placerad på glasberget. Med en italiensk pappa, krokig näsa, mörk hy och alldeles för runda former för tidens ideal (ett steampunkigt artonhundratal) så anses hon omöjlig att gifta bort och har därför fått stiga tillbaka till förmån för sina två yngre halvsystrar. Att hon dessutom är en så kallad själlös förbättrar inte hennes chanser till giftermål men det är ett fakta som hennes familj inte vet om. Det gör däremot Londons alla vampyrer och varulvar så därför blir Alexia väldigt förvånad när hon på en bjudning blir överfallen av en blodsugare. Hennes själlöshet ger henne nämligen ett perfekt skydd mot de övernaturliga, hon neutraliserar dem effektivt med sin beröring, och alla inblandade borde veta om detta. Samtidigt försvinner både vampyrer och varulvar spårlöst och Alexia blir indragen i varulvsalfahannen Lord Maccons jakt på gåtans lösning.

Jag vet att jag sa att jag var lite kluven till Själlös, att där fanns vissa motsägelsefulla saker som förvirrade mig. Alexia är på ett sätt sjukt bunden av konventioner men på ett annat sätt struntar hon totalt i de viktorianska regler som samhället tycker att hon ska rätta sig efter. Ena stunden är allt som kommer ur Alexia ord som ”opassande” och ”skandalöst” och i nästa så bryter hon själv mot mycket värre saker än den dresscode som hon först klagade på. Och jag hävdar att de första hundra sidorna var en enda manifestation av den förvirringen. Men. Sen jäklar.

Det är möjligt att jag inte är van vid genren och behövde de hundra första sidorna för att vänja mig men när jag väl var med på noterna: håll i hatten vilken underbar bok! Den är rykande sexig och så rolig att jag skrattat högt på pendeln (inte så jättevanligt för mig före klockan åtta på morgonen). Karaktärerna tillåts vara buffliga och obekväma, ja mänskliga även om det kanske är fel ord här. Även många av bifigurerna är fantastiska, Alexias butler till exempel, en tystlåten figur som ändå tillför mycket. Jag kan inte vänta på att få läsa mer om Alexia, hur ska jag kunna låta bli att rusa till SF-bokhandeln direkt efter jobbet? Har inte ens googlat om en filmatisering av den här boken är på gång men under hela läsningen kom jag på mig själv med att oroa mig över att de kommer göra Alexia fel. Tycker så mycket om henne att jag absolut inte vill att de ska ändra en enda detalj!

Stort tack till Styxx Fantasy för recensionsexemplaret!

4 kommentarer:

  1. Jag läste just om lanseringen på DN, och nu efter ditt omdöme återstår bara att gå och handla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad roligt att höra! :-) Mycket nöje.

      Radera
  2. Jag har skickat en utmaning till dig här:

    http://bokenartankensbarn.blogspot.se/2012/05/11-fragor-x-3.html

    SvaraRadera