torsdag 11 oktober 2012

Jag kämpar vidare med Knausgård

Jag öppnar Min kamp 2 och efter endast några sidor vill jag hellre osthyvla av mig huden på låren än att läsa vidare. Ångesten som griper tag i mig när Knausgård med familj är på ett slags "sagoland" är stark, föräldrarna grälar, barnen kinkar, det är outhärdligt varmt, maten är fadd och alla aktiviteter är solkiga och ledsamma. Jag har lust att slänga bokfan i soporna. Alla de där millimeterbeskrivningarna driver mig snabbt till vansinne, jag fastnar i hans tankar, får klaustrofobi inuti hans huvud och krafsar vilt för att få komma ut. Han fyller tiotals sidor med varenda meningslös händelse på ett barnkalas där han snabbt dömer ut alla besökande (vuxna som barn) och lägger egna betydelser i deras blickar och gester. Ingenting leder någonsin någonstans, han trampar vatten. Och då har jag nästan sexhundra sidor kvar av boken… Knausgård är så förbaskat ängslig men förmodligen inte så väldigt mycket mer ängslig än andra människor men de flesta andra ältar heller inte sina trista, grälande liv i flera tusen sidor.

Kommer nog inte klara av hela den här boken utan att få ventilera lite då och då så vänta er korta delrapporter de närmaste dagarna.

10 kommentarer:

  1. Beundransvärt att du orkar läsa tvåan, jag har lovat mig själv att bespara mig mer Knausgård-lidande efter första delen. För övrigt håller jag med om alla dina beskrivningar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beundransvärt eller bara heldumt, jag vet inte riktigt än :-) Men jag har lovat att ge Knausgård en r e j ä l chans, att inte bara ge upp femtio sidor in utan verkligen kämpa för textens skull. Och alltid när jag är redo att slänga boken åt sidan så dyker det upp ett stycke som jag verkligen gillar. Men är jag mer negativ än positiv i slutet av bok 2 så fortsätter jag inte med 3:an.

      Radera
  2. Oj, det inlägget gjorde mig ännu mer säker på att försöka hålla mig borta från hans böcker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är många som älskar hans böcker! Därav mina ihärdiga försök. Men jag kan inte påstå att jag vill rekommendera dem på något sätt...

      Radera
  3. Jag tänker inte läsa Knausgård. Han är inte för mig. Har försökt och fick en plötslig önskan att dunka huvudet i väggen, upprepade gånger. Eftersom jag har nån slags självbevarelsedrift så låter jag Knausgård vara. .)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, det är skönt att veta att man inte är ensam om att få nippran av Knausgård. :-) Får se hur lång tid det tar innan min självbevarelsedrift kickar in.

      Radera
  4. Fy, det låter ju hemskt!! Skulle aldrig orka läsa en bok bara för att man ska ha läst den! Jag hade nog gett upp om jag kände som du. Livet är för kort liksom...

    SvaraRadera
    Svar
    1. I vanliga fall är din reaktion exakt min! Livet är definitivt för kort för dåliga böcker. :-) Men det här jätteprojektet som är Min kamp får mig att vilja göra ett försöka rejälare än normalt, mer än en bok. Fast fler än två får den käre Knausgård inte.

      Radera
  5. Jag får bekräftat det jag känt om Knausgård - inte min väska alls. Jag stöttar dig i din kamp:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förmodligen inte min heller. :-) Haha, tack för ditt stöd!

      Radera