fredag 24 februari 2012

Zombieproblematik


Jag måste erkänna att jag har svårt för en av de mest grundläggande premisserna för zombier. Varför är det så att alla vaknar upp efter döden, trots att de inte blivit bitna? Om det vore enbart de smittade som blev odöda så skulle jag kunna svälja det lättare, men att varje man, kvinna och barn blir det helt plötsligt (simsalabim!) är besvärligt för mig att greppa. Sen behöver ni ju inte påpeka att folk som reser sig efter döden för att äta våra hjärnor inte heller är helt rationellt… Jag ser givetvis den dramaturgiska anledningen. För skulle alla överlevande låsa in sig i stora borgar, arenor och höghus så skulle de kunna leva där lyckliga i alla sina dagar. Men om varje dödsfall, hur naturligt det än må vara med hjärtinfarkt eller olycka, kan resultera i en odöd inom det säkra området så kan vansinnet spridas vidare i ett par kapitel till. Men jag tycker inte att det är logiskt. Eller rättvist.

14 kommentarer:

  1. Precis just det där är en av anledningarna till att jag håller mig helt bort (nja, inte riktigt) från zombiegenren. När de logiska luckorna är stora som Grand Canyon, då drar jag öronen åt mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju skillnad på ologiskt och ologiskt. :-) Ibland accepterar man precis allt, bara det är bra beskrivet. Hur mycket skräck, fantasy och sci-fi har jag inte tagit till mitt hjärta trots att det som berättas är helt uppåt väggarna enligt min verklighet här på planeten jorden?

      Radera
  2. Men är det inte det som tilltalar oss när vi skräms att zombies? Att det är så orealistiskt, så ytterst otänkbart och att de alltid är oss övermäktiga i antal trots att de har så många svaga punkter? Jag gillade inte alls de logiska zombierna i zombie nation-triologin t.ex. Zombier ska bara välla fram och människorna ska knappt ha en chans för att man blir så otroligt lätt smittad. Vet inte om jag minns fel nu men det är väl inte alltid som ALLA som någonsin dött vaknar upp? I Day after tomorrow har jag för mig att man var tvungen att bli smittad eller biten. Men det blir ju många zombies ändå! Eller minns jag fel nu? Upplys mig gärna! :-

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu kan jag behöva Swedish Zombies hjälp men jag tror att det ligger till ungefär så här: Enligt den store zombiefadern George Romeros läror så ska alla människor bli zombier när de dör, oavsett h u r de dör. Och många brukare av genren vägrar att erkänna någon annan möjlighet även om vissa filmskapare och författare frångått den här första lagen. Så det finns definitivt böcker och filmer därute där enbart de bitna/smittade blir zombier.

      Men jag tycker som sagt inte att det är logiskt. Eller så tycker jag bara att det blir FÖR läskigt då. För det innebär att det verkligen inte finns någon utväg, ingen hjälp. Skräcken blir total.

      Radera
  3. Intressant diskussion. I Romeros första film, Night of the Living Dead, får vi lite knapphändig information. Eventuellt har smittat följt med en rymdsond tillbaka från jorden. Den väcker de döda, som sedan i sin tur för smittan vidare. Alltså är det inte direkt ologiskt. Men jag gillar det inte. Precis som du, Ela, föredrar jag en smitta som förs vidare enbart genom bett. I serien Day by Day Armageddon blandar Bourne ihop recepten. Ena stunden förs smittan enbart vidare genom bett och de som dör av andra orsaker förblir döda. Men senare gör han som Romero och låter alla återuppstå. En riktig miss alltså. I Brian Keenes nyskapande The Rising fungerar det också på båda sätten, men där * SPOLIER * beror det på att det är demoner som behöver en fysisk kropp att ta i besittning.
    Det finns gott om böcker där zombiesmittan enbart förs vidare genom bett och känns mera "vetenskaplig". Vill man läsa en bok där författaren gjort en massa research och dränker läsaren i förklaringar till zombierna, rekommenderar jag Jonathan Maberrys Patient Zero, även det en titel som haft stor betydelse för den här unga genren.

    SvaraRadera
  4. Jag tycker det hela beror lite på berättelsens upplägg. I fallet med rymdsonden funkar det helt klart. Men utan en sån bakgrund känns det lätt lite för mycket hokus pokus. Och såna berättelser finns också i drivor. Jonathan Maberrys YA-serie om bröderna Imura (Rot & Ruin, Dust & Decay) är sådana, och där känns upplägget lite irriterande vad gäller zombierna. Men i övrigt är det utmärkta böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med dig om att det finns en sak mer irriterande än en allmän smitta utan bett och det är när författare/filmskapare blandar ihop de två reglerna. För hur i hela friden ska man veta vilket ben man ska stå på då? I Dying to Live (Kim Paffenroth) som jag läste tack vare en recensionsutmaning hos dig så blandade författaren ihop smittoreglerna, först dog en man och blev bara begravd, mannen som dog därefter förvandlades. Ingen av dem hade blivit biten. Välj en av reglerna och håll dig sedan till den!

      Tack för klargörandet av zombiereglerna!

      Radera
  5. Det är lite konstigt det där. Att man vill att det ska vara "logiskt" även om det handlar om helt otroliga saker som zombier eller tidsresor. Det måste finnas någon vetenskaplig grund till varför saker händer och sker. Det håller jag med om! Jag tycker också att zombiefilmer/böcker måste ha den där känslan som du pratar om Ela, av att zombierna nästan är totalt oövervinnliga (även om man även vill ha med en gnutta av hopp). Det ska vara skrämmande som bara busen! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är verkligen lustigt, för ingenting med zombier är logiskt. Men somliga författare har ändå förmågan att skriva om det omöjliga och få sina läsare att tro på det. Sen kan det förstöras blixtsnabbt när författaren motsäger sig själv eller blandar ihop sina egna regler. Då kan hela texten falla.

      Zombier är verkligen bland det läskigaste jag vet. Så jag behöver åtminstone lite hopp. :-) Ångesten blir för stor annars.

      Radera
  6. Ela, du borde utmana dig & läsa Brian Keenes Dead Sea, oj oj, där finns inte EN ENDA GNUTTA hopp, deppigare slut får man leta efter... härligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gräsligt omslag, din recension nämner en viss skämskudde OCH vi talar zombiedjur. Nej, nej, nej...

      Radera
  7. Jag trodde du var inne på zombiedjur efter kaninerna =P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, nej helt tvärtom! Och det för att jag tycker det känns ä n n u jobbigare med tanken att döda zombiedjur än vad jag tycker om att döda zombiemänniskor.

      Radera