tisdag 19 mars 2013

Språkförbistring i sjuttiotalets Cornwall

Det är inte lätt att läsa Susan Coopers The Dark is Rising-serie. Språket är otroligt ålderdomligt och jag kan verkligen inte förstå hur barn ska ta sig igenom detta själva, hur gjorde jag själv i slukaråldern? Någon som utan att slå upp det vet vad ordet sölja betyder och hur många elvaåringar (målgruppen för boken) kan det? Kanske var det ett vanligare ord för fyrtio år sedan.

(Lär mig på Wikipedia att sölja är ett slags spänne, hylsa eller ring som håller samman något.)

9 kommentarer:

  1. Enid Blytons Vi Fem-böcker nyöversätts, för barnen förstår inte den gamla engelskan... Själv tycker jag om att läsa 1800-tals svensk litteratur.

    SvaraRadera
  2. Man får inte ta ord från sitt sammanhang, ofta kan man gissa (jag visste inte direkt att sölja är spänne med ram och nål...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också att det är roligt att läsa äldre litteratur. :-) Men jag kan verkligen förstå om barn har svårt för de här böckerna, språket flyter liksom inte på. Det är styltigt, många svåra ord och allmänt högtravande.

      "Sedan drog han livremmen ur hällorna på byxorna som låg slarvigt över en stolsrygg som vanligt, tog ringen och trädde på den som en extra sölja som mr Dawson sagt åt honom."

      Radera
  3. P.P.S.
    du skulle se vilka böcker våra stackars vuxna invandrare får läsa... gamla texter som inte ens svenska barn skulle förstå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag vet... Konstigt det där, att de som är nya i språket inte får bättre undervisningsmaterial.

      Radera
  4. Påminner mig om när jag försökte läsa mammas gamla Kitty-böcker. Jag fastnade redan i personbeskrivningen, för där stod det att Kitty var aderton år... Aderton, liksom.

    Fast ibland hittar man gamla ord som är så bra att man inte förstår hur de kunde försvinna. Läste en bok som utspelade sig på en skola där de kallade den manliga läraren (magistern) för "majjen". Ett fungerande, manligt alternativ till fröken, ju! SOM jag saknade det under skoltiden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha! Aderton var länge sedan man såg. :-)

      "Majjen" användes när jag var liten i Stockholm! Eller läste jag kanske om det i någon bok? Jag kände hur som helst till det. Det är som att Anderssonskans Kalle och Katitzi lärde mig ordet "vajjert", ett utrop om något bra! :-)

      Radera
  5. Jag älskade ordböcker, så jag slog gärna upp ord när jag var i den åldern. Ibland skrev jag lappar med ord att slå upp.

    Det är positivt med "svåra" ord i ungdomsböcker, för då lär sig läsaren nya ord i sin kontext. Jag säger tumme upp. Så länge texten ändå flyter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis är det bra med utmaningar även i barnböcker! Blir det för lätt är det ju tråkigt. Men jag har sällan varit med om ett sådant språk som i den här serien... För nej, det flyter inte på. Vet inte om jag kan skylla på översättningen eller om det är ett problem som följt med från engelskan.

      Radera