Smittad, av Johanna Strömqvist

Det är en het sommar i Stockholm när Maria träffar Emmy och blir förälskad. Maria kommer från en välbärgad familj på Östermalm, har krav på sig hemifrån att studera på universitetet och har precis fått en lägenhet i Kristineberg. Emmy å andra sidan kommer från Husby långt ut på den blå linjen, använder sig av andra droger än fredagsölen och har kompisar som Maria inte riktigt tycker om eller förstår sig på. Till en början spelar skillnaderna inte så stor roll men ju längre tid som går, desto mer börjar Maria misstänka att något inte står helt rätt till. Emmy och hennes vänner är inblandade i någon slags blodmagi och sakta börjar det gå upp för Maria att hon inte bara kan stå tyst och se på.

Till en början blev jag ganska trollbunden av Smittad. Den där tryckande hettan, överfallen på kvinnor som pågår i bakgrunden men ändå sipprar igenom och färgar stora delar av berättelsen, samt Marias och Emmys förälselse - allt det är riktigt fint beskrivet. Det är även roligt att huvudpersonerna hänger på Anchors och Kelly's, samma hårdrocksbarer som jag själv var stammis på för tio år sedan. Men just som man börjar få svar på alla frågor som första halvan av boken ställer, när upplösningen närmar sig så tappar boken fart och jag irriterar mig mest på både Maria och Emmy. Den sistnämnda försvinner, tar droger nätterna igenom och kryper sedan tillbaka till Maria för att bli tröstad när det blivit för mycket och Maria bara fortsätter att ta emot henne. Sen den här vampyrtwisten.. Mja, boken hade nog blivit bättre utan den. Sammanfattningsvis så gillade jag de första tvåhundratrettio sidorna men blev lite besviken på slutet.

Andra som har läst: Swedish Zombie, Eli läser & skriver, Bokstävlarna.

Tack till MIX Förlag för recensionsexemplaret!