Jag har den senaste tiden ägnat mig åt fuskläsning, vilket betyder att jag har läst Kungarnas Krig av George RR Martin men enbart de delar som intresserat mig. Så fort de snurrat in sig i (för mig) trist politik och ”Ser hit” och ”Ser dit” så har jag glatt bläddrat förbi de sidorna. Detta har jag gjort samtidigt som jag sett seriens säsong 2 på Canal+ så somligt av det jag missat i boken har jag fått ändå från teve. Ibland har jag även helt fräckt hoppat över hela kapitel med trista personer, eller personer som varit trista för tillfället, och gått på nästa bara för att jag vetat om att exempelvis Tyrion eller Arya har väntat några sidor bort.
Är fullt medveten om att denna sortens läsning kan reta många som anser att man måste läsa varje bokstav på varje sida, men ibland fungerar det bara inte för mig. Tycker ändå att det är bättre att jag läser stora delar av en bok istället för att sluta helt efter fem kapitel. Att tvinga mig igenom alla trista delar bara för sakens skull finns inte för mig, det är bara att glömma. Men det blir ingen regelrätt recension av Kungarnas Krig, för jag kan inte skriva detaljerat och passionerat om en bok som jag delvis skummat igenom. Fast vad tyckte jag då? Får man säga ”transportsträcka” utan att alla fans går bananas? Eller är det någon som håller med mig? Visst har det stundtals varit extremt spännande och jag älskar att Sansa äntligen fått vara mer än en ömtålig push over, men de flesta karaktärerna har ändå inte genomgått så stora personliga förändringar, många står kvar och stampar på samma (själsliga) plats som i slutet av bok ett. En fråga till er Game of Thrones-fantaster som jag vet finns där ute (och om ni orkat ta er igenom den här svamliga texten): är trean bättre? Eller kommer den medeltida politiken ta kål på mig där också?
Jag har inte ens orkat ta mig igenom den första boken än (och orkar i ärlighetens namn inte riktigt med första säsongen av serien heller), borde kanske "fuskläsa" (tycker för övrigt att man får läsa precis som man vill när man nöjesläser) lite jag också men har släppt den för tillfället...
SvaraRaderaHåller helt med, när det gäller nöjesläsning så får man göra precis som man vill, men jag vet att somliga ändå har åsikter... :-)
RaderaFörstår om man inte riktigt orkar med Game of Thrones, det är inte helt lätt att komma in i även om jag älskar historien och karaktärerna i stort. De bra bitarna är fantastiska!
"Fuskläsning" tycker jag blir nödvändigt ibland, för att komma igenom vissa böcker, speciellt när det finns tråkigare partier ;)
SvaraRaderaJa, ibland är det helt nödvändigt med fuskläsning. :-) Men det var länge sedan jag använde det så frekvent som när jag läste Kungarnas Krig och inte nog med det, jag läste inte ens allt i rätt ordning.
RaderaFörespråkar helt fuskläsning. Man läser ju för sin egen skull. Varför då tvingas läsa bitar man tycker är tråkiga!? NÄää livet är för kort för det!
SvaraRaderaHaha, ja livet är för kort för läsning annat än för sin egen skull! :-) Men konstigt nog får jag dåligt samvete för fuskläsning när jag inte får det när jag helt avbryter en bok efter ett visst antal kapitel.
RaderaJag brukar också få dåligt samvete som om jag ljuger hur mycket böcker jag läser :( men känns lite bättre när jag i recensionen kan skriva att jag skummade ibland :P
RaderaLite töntigt att oroa/gruva sig över men blir ju lätt så :P
Näe, jag skulle nog inte ljuga om fuskläsning, inte i en recension här hur som helst. :-)
Raderanä eller hur! känns ju fel!
Radera