torsdag 14 juli 2011

Här ligger jag och blöder, av Jenny Jägerfeld

Nu är jag slö, jag vet, men i sommarlovets namn så snor jag handlingen från bokens baksida. Rakt av.

"Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen före den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta topen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg.
Maja skulle aldrig skada sig själv, aldrig avsiktligt som folk verkar tro. Ska man inte få såga av sig en tumspets utan att alla börjar oroa sig? Det vill säga, alla utom Majas mamma. Tvärtom är det Maja som oroar sig för henne. På en fest hon inte är inbjuden till träffar Maja tjugoåriga Justin, en superverbal bilmekaniker med rosa byxor, som får henne att glömma allt om frånvarande mammor och avsågade tummar. Men sen läser Maja ett mejl som inte är till henne, ett mejl som gör ondare än alla sticksågar i världen."

Den här boken är tokhyllad, tror inte att jag läst ett enda ont ord om den någonstans. Detta med all rätt. Maja är fruktansvärt rolig och skarp i sitt sätt att se på världen, även när allt är hemskt. Eller kanske speciellt då. Men ligger boken och dess huvudämne mig för nära? Gör det att jag inte gillar riktigt lika mycket som så många andra har gjort? Men visst tycker jag om. Det är väldigt lätt att älska Maja. Detta är en grymt bra ungdomsbok som jag kommer ge bort och rekommendera.

2 kommentarer:

  1. Har den hemlånad från biblioteket och blir supersugen på att läsa den efter vad du skrivit. :)

    SvaraRadera
  2. Cinnamon: Vad roligt! :-) Hoppas du tycker om den.

    SvaraRadera