Tänk dig att det är krig.
Här, hemma i Sverige. Allt det där som du tidigare bara sett på tv eller läst
om i tidningarna händer dig. Människor har försvunnit, tagna av Enhetspolisen,
och de i din närhet som inte är döda är antingen skadade av splitterbomber, svårt
sjuka eller så traumatiserade att de inte kan ta sig för något. Men så får du
och din familj en chans att fly, att komma till ett tältläger i Egypten. Ni
flyr med ett ombyte kläder och kommer till ett land där ni anses som
ociviliserade för att ni varken kan språket eller seder och bruk. Kan du tänka
dig det? Eller är den tanken för långt borta.
Om det var krig i Norden är ett passformat litet tankeexperiment om
det som vi i norra Europa anser bara händer andra, aldrig oss. Det är femtio
sidor av kort text och bilder som slår rakt i magen och får mig att tappa
andan. Den är från tolv år och är väl mest tänkt för de tidiga tonåren men kan
med behållning även läsas om man är vuxen.
Jag var bara sex år när
U137 gick på grund i skärgården i Blekinge och egentligen för liten för att få
några bestående minnen av händelsen men jag har ändå en känsla kvar från de
dagarna 1981. Kanske föddes min rädsla för Kriget då. Jag växte upp under Kalla
kriget, med ”Om kriget kommer” i telefonkatalogen samt skolans diagram av den
skada Bomben skulle göra om den fälldes på Sergels Torg. Av någon anledning så
tänkte man som barn alltid bokstavligt och att atombomben skulle träffa mitt i
prick på torget var självklart och man såg noga ut vilken skadesektion man
skulle hamna i. Vi ute i de yttre förorterna skulle förmodligen överleva själva
smällen men ändå dö de närmaste dagarna. För mig var möjligheten om krig
verklig. Men hur är det med de som växer upp idag, finns detta i deras tankar
och i förlängning: hur mycket empati känner de för de flyktingar som kommer
till Sverige? Att Kalla krigets skugga är borta är en enorm lättnad och absolut inget
jag önskar dagens barn men kanske behöver de bli påminda om att alla inte
har lyckan att växa upp i ett tryggt samhälle. Speciellt gillar jag att tänka
mig in i hur det vore att anpassa mig till ett helt annorlunda samhälle än det
svenska. Hur skulle jag klara mig om jag plötsligt var tvungen att lära mig
arabiska och muslimska värderingar för att överleva? Och skulle jag kunna leva
flera år i ett tältläger tillsammans med de man krigade mot i hemlandet? Detta
är en viktig bok som väcker många tankar. Rekommenderas varmt.
Stort tack till Lilla Piratförlaget för recensionsexemplaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar