onsdag 15 juni 2011

A Game of Thrones – en delrapport

Halva månaden, halva boken.


Det går inte så fort som jag skulle vilja att det gjorde men nu är det hur som helst riktigt roligt att läsa A Game of Thrones. Ibland blir det för många riddare och detta speciellt i början när namnen staplades på varandra och jag bara inte kunde hålla isär dem och dessa långtråkiga torneringar samt rådsmöten ska vi inte tala om… Men precis när jag började ledsna lite så tog allt ny fart. Givetvis måste personer, platser och tidigare händelser ankras fast innan man kan börja berätta på ”riktigt” men mitt tålamod är kort. Helgen fick bli den Game of Thrones-paus som jag behövde innan jag kunde läsa vidare. Men nu så har alla personligheterna börjat komma till liv i mitt huvud. Eddard förvandlades från något stel till varm, Tyrion gick från klarhet till klarhet och till och med flimsiga Sansa fick ett djup (vilket jag inte riktigt tycker att hon har i serien). Det tog ett par hundra sidor innan jag fick den där ”bara ett kapitel till”-känslan, innan jag började ligga vaken om nätterna och nyfiket bläddrade framåt för att se vem som var huvudperson i nästa kapitel. Och nu efter fyrahundra sidor läser jag utan att snegla mot siffran högst upp i hörnet på varje sida och utan att räkna ut hur mycket som är kvar. Nu bara läser jag.

6 kommentarer:

  1. "utan att snegla mot siffran högst upp i hörnet " haha vad man känner igen sig. Så skönt när man inte gör det =)

    SvaraRadera
  2. Det är en ganska bra indikator på en bra bok, när man inte längre lägger märke till på vilken sida man är. :-)

    SvaraRadera
  3. De där förbaskade riddarna, alltså... Jag, som ändå älskar bokserien och läser den för andra gången, tycker att det är väldigt svårt att hålla isär dem. Plus att det är ganska tråkigt att läsa om deras eviga torneringar.
    Rådsmötena däremot älskar jag att läsa om! Åh, fantasypolitik - how I love you! ;)

    SvaraRadera
  4. bokstävlarna: Politiken blir roligare och roligare ju mer jag förstår av den tidigare historien och vilken relation alla människor har till varandra. Men de oräkneliga riddarna samt torneringarna kommer jag nog aldrig lära mig att tycka om. :-)

    SvaraRadera
  5. Vilken härlig beskrivning! Och så sann.

    SvaraRadera