Belätet - Elisabeth Östnäs

Tolvhundratalets Sverige är ett hårt land. En namnlös och laglös ung kvinna bor med sin mamma och när de under en längre tid plågats av svält går de över en gräns som det inte finns någon återvändo från. Belätet är en ljudnovell om vad som händer när motstånd är allt man har, en berättelse om hämnd och hat. Men även om vad man gör när man gråtit klart. När hungern urholkat dig så mycket att du inte längre bryr dig om konsekvenserna. Det är en kall, blodig och orättvis berättelse men även fylld av moderskärlek och urstyrka. Det gör ont att lyssna, det är äckligt och grovt men också alldeles, alldeles underbart.

Stockholmspesten - Sofia Albertsson

Det pågår något mycket märkligt i Stockholm. Strömmen kommer och går, försvinner faktiskt i allt längre stunder, och stadens bussar och tunnelbana har slutat fungera. Elin och hennes vänner kämpar för att få livet att gå ihop vilket är nästintill omöjligt när staden faller i bitar omkring dem. Elin får ofta gå mellan kontorsjobbet i innerstaden och hemmet i närförort eftersom de taxibilar som finns tillgängliga mestadels är upptagna. Det blir allt svårare att skaffa ätlig mat, den tycks praktiskt taget ruttna framför ögonen på henne och vattnet har länge varit odrickbart. Samtidigt blir folk omkring henne sjuka, långa svampiga trådar kommer från alla kroppsöppningar och sjukhusen kämpar för att hålla horderna av vårdsökande i schack. 

Det här är riktigt jävla äckligt och läskigt. Bra betyg alltså! Djävulskt långsamt bryts Stockholm och stockholmarna ner till oigenkännlighet. Jag är säker på att många skulle reagera precis så här, nämligen med att göra nästan ingenting. Om man bara blundar och håller ut liite till så kommer nog allt att ordna sig. Snart. När som helst nu. Jag läste den här boken under en tid när jag jobbade för mycket och egentligen inte orkade, men ändå var jag tvungen att plöja några sidor om Elins verklighet varje kväll. För jag måste ju få veta hur det skulle gå! För Elin, Martin och Annelie. Samt viktigast av alla: Harry, Elins katt. Man får nästan inte slänga in en katt i en sådan här historia. Det uppstod en eller ett par lösa trådar som jag tror att jag inte fick svar på, men i övrigt så var detta äckligt skräckigt.

Varmt tack till Swedish Zombie för recensionsexemplaret!

INGRID, av Love Kölle

INGRID är en resa rakt in i en verklighet som jag hela tiden vetat finns där, i en annan del av Linköping. Ett alternativt nu som är mörkt och blodigt och har ett ständigt mässande på latin i bakgrunden. Hon är en underbar tant som med en bred dialekt och ett arbete i kyrkans värld smidigt håller alla misstankar ifrån sig. En benhård tant som inte drar sig för att mörda människor eller för att väcka medeltida biskopar till liv. Det är nutida, rappt och äckligt. Underbart äckligt. Kunde utan problem ha fått vara 100 sidor till. #ingrid #lovekölle #swedishzombie @swedishzombie

Ett inlägg delat av Michaela Kings (@michaela_kings) Maj 8, 2017 kl. 9:59 PDT

Trojanerna, av Lova Lovén

Låt mig presentera: en modern apokalyps! Vi får följa tre kvinnor som från olika platser i samhället får se hur samhället trasas sönder och därmed tingas inse hur lite de kan göra för att skydda sig själva och dem de älskar. I Sverige börjar undergången på en klassåterträff i en högstadieskola i Malmö. När polisen kommer fram är alla 300 människorna döda och till en början kan de hålla dödsorsaken hemlig. Men när fenomenet sprider sig till andra ställen, till arbetsplatser, kyrkor och ishallar, i en takt som inte polisen hänger med i så blir det allt svårare att dölja sanningen för allmänheten. Någon eller något håller på att utrota mänskligheten och fienden verkar närmast osynlig, försvinner innan någon kunnat berätta vad som hänt. Det här är både det värsta och det bästa jag vet. Det värsta för att det är min mardröm, att de man älskar bara dör och det finns ingenting man kan göra åt saken. Samhället kollapsar och de man brukar ringa till för att kalla på hjälp finns inte där längre. Det bästa för att det ger mig en chans att bearbeta den där rädslan, och vad är bättre än att göra det i trygghet hemma i soffan? Sedan måste jag berätta att jag älskade slutet, men jag kan inte säga varför, så därför måste du läsa boken själv.

Lova Lovén: Kvinnliga huvudkaraktärer i skräcklitteratur

Idag är jag stolt att presentera ett gästinlägg av författaren Lova Lovén! Hennes bok Trojanerna släpptes nyligen på Swedish Zombie Förlag och idag skriver hon på Beroende av Böcker om kvinnliga huvudkaraktärer i skräcklitteratur. Läs mer om boken nedanför Lovas inlägg som handlar om kvinnliga huvudkaraktärer inom den svenska skräcklitteraturen.

Kvinnliga huvudkaraktärer i skräcklitteratur

Medan jag skrev Trojanerna funderade jag mycket kring hur kvinnor representeras i skräck. Det är ingen ny tanke, varken för mig eller någon annan, men en som då och då återkommer. Jag tänkte på skräckfilmer som är lättast att analysera eftersom det finns så mycket material. Men hur är det med skräcklitteratur?

Hur är det med svensk skräcklitteratur?

Den svenska skräckgenren är lite svårare, kanske för att den är relativt ny. Inte purfärsk kanske, trots allt har vi fantastiska exempel som Selma Lagerlöf, Viktor Rydberg och Aurora Ljungstedt. Men det är ändå inte förrän på senare år som den har fått fart på allvar, mycket tack vare att John Ajvide Lindkvists banade väg. Och kanske är det på grund av just det som jag inte kan hitta några klassiska ”scream queens” (en term som för övrigt också kommer ifrån filmvärlden) i svensk skräck.

När jag plockar upp en svensk skräckbok hittar jag oftast välutvecklade personporträtt.

Färre kvinnor än män? Trista stereotyper? Då och då.

Men oftast inte. I de skräckböcker jag har läst av svenska författare är det verklighetstrogna personer som springer runt och försöker överleva. Kanske är det för att svensk skräck har socialrealistiska undertoner. Stereotyper hör inte hemma i vardagen. Platta karaktärer stör alltid, men slängs det in för många plastiga generaliseringar rämnar hela illusionen.  

Nu är jag ingen stor vän av klassiska deckare, men jag får intrycket att det ser värre ut där än i skräckgenren. Någon som läser fler deckare än jag kan säkert berätta om det är som jag misstänker – att mördaren oftast är en snubbe, offren oftast är kvinnor och att det oftast är en snubbe som löser brotten. Ben Håårdh lägger pussel med styckad fotomodell på obduktionsbordet, ungefär. Med bister min och skäggstubb. Någon mer insatt än jag kan avslöja om jag har fel.

Är det något jag saknar i svensk skräcklitteratur idag i kategorin kön så skulle det vara icke-binära personer, alltså personer som inte identifierar sig som man eller kvinna eller kanske föredrar att inte definiera sin könsidentitet alls.

Att en icke-binär karaktär får lov att vara synlig utan att könstillhörigheten blir en stor grej, det hade varit något det. 

______________________________________________________________________

Över 300 döda i massaker på högstadieskola i Malmö. Så lyder rubriken i en lokal nyhetstidning, och händelsen är startskottet på en rad liknande katastrofer runtom i Malmö. I Sverige. I världen. Trojanerna är en berättelse ur tre kvinnors perspektiv, om relationer i en modern apokalyps, ett samhälle som smulas sönder av paranoia och en odefinierbar fiende som våra krigsförberedelser inte kan skydda oss mot. En präst, en kommunikatör och en telefonoperatör på SOS Alarm... mot det smygande hot som är trojanerna.  

Skönheten, av Christian Johansson

"Vi kommer aldrig att lämna den här ön. Vi har kommit hit för att dö."

Kan en plats vara ond? Eller ligger det mörka alltid i människornas hjärtan och själar? Man får möta många personer i Christian Johanssons Skönheten, bland andra det barnlösa paret Karin och Erik som tycker sig ha accepterat sin livslott. Men en dag flyter det de önskat sig i så många år iland vid deras brygga - och allt slås konstigt nog i bitar. Vi får även följa Tomas och Pål som i en mardröm som tagen från filmserien Saw vaknar upp skadade i ett nedgånget hus där det inte verkar finnas någon väg ut och där någon eller något är på jakt efter dem. Och så Ann-Marie, som tillsammans med kärleken och sin dotter intet ont anande flyttar till vad som verkar vara drömboendet på den enskilda ön.

Detta är verkligen många karaktärer som lever i olika tider och det kan till en början vara lite svårt att hålla isär allt. Men det är även som det ska vara, för det blir lättare, och hur allt hänger ihop är något som kommer med tiden. Jag fullkomligen dyrkade författarens första roman Parasitus och såg väldigt mycket fram emot Skönheten. Det var väl värt väntan! Det är ibland en väldigt blodig och äcklig historia, lite för blodig och äcklig faktiskt. Om jag får välja så tar jag min skräck lite mer psykologisk. Men det här är fortfarande väldigt bra. Christian Johansson får mer än gärna skriva fler romaner.

Stort tack till Swedish Zombie för recensionsexemplaret!

Novell: Nio månader, av Cia Sigesgård

Emma och Daniel försöker desperat bli gravida och kämpar med hormonbehandlingar och sex för sakens skull, vilket sliter på förhållandet. Så när graviditetsstickan äntligen visar två blå streck borde lyckan vara fullständig men detta är en novell av Cia Sigesgård, som skrivit Inga kelgrisar, inga styvbarn, en bok som jag beskrev som "en av de äckligaste och läskigaste böckerna jag någonsin läst". Toppbetyg alltså. Även i Nio månader eskalerar det snabbt till en mardröm där man inte är riktigt säker på vad som är sant förrän på de allra sista skälvande sidorna. Det är kort, naket och ärligt. Samt givetvis riktigt äckligt. Man kan inte annat än gilla.

   "En hård dubbelspark fick Emma att nästan tappa andan. Hon blundade och högg tag i täcket, kramade det hårt. Hon visste en annan sak också.

   Hon ångrade att hon blivit gravid." 

Tack till Swedish Zombie för recensionsexemplaret!

Förkylning + jobb = dålig bloggare

Mycket på jobbet samt en envis förkylning fick mig visst att ta en liten oplanerad bloggpaus. Det var inte alls meningen. Trodde dessutom att jag skulle piggna på mig under helgens ledighet men det blev snarare värre så nu ligger jag på soffan och kollar på dålig tv samtidigt som jag försöker låta bli att hosta (det går sådär, kan jag meddela). Att jobba en vecka med förkylningen gjorde tydligen inte saker bättre så nu provar vi det motsatta: vila, te och filt i soffan. Så här blir det inga recensioner än på ett par dagar men om du vill så kan du kika in hos Swedish Zombie och läsa vad jag tyckte om boken Comes the Dark.

Stockholm Zombie Walk 2013

Kika in på Swedish Zombie och kolla in bilderna jag tog på årets Zombie Walk! Det var som vanligt en skrämmande rolig tillställning med mycket hjärta, jobb och låtsasblod.

Inlägg ett.
Inlägg två.

Jag vill tipsa om Bländverk!

Jag får anse mig för partisk för att recensera denna eftersom jag själv skriver på Swedish Zombie men läsa den kommer jag absolut göra. Du kan gratis ladda ner denna skräckantologi i e-boksformat härifrån i flera olika format. Snyggt jobbat Jonny!

Liebster Blog Award

Fick en Liebster Blog Award av finaste Lingonhjärta! Stort tack! Dessa glädjespridare är menade att ge uppskattning och nätkärlek för att hedra de man tycker behöver detta. Kan inte annat än hålla med Lingonhjärta om att det är mer än nödvändigt när det varit så mycket tal om näthat och den fula baksidan av sociala medier. Mina svar på de obligatoriska frågorna är som följer:

Vad ville du bli när du var liten?

Jag ville bli arkeolog för dinosauriernas och stenåldersmänniskornas skull. Jag ville bli astronaut för att få åka ut i rymden. Jag ville bli författare för alla de underbara historiernas skull.

Vad är du idag?

Det var ju just det. Av någon underlig anledning så är jag nu Systemadministratör på en mobiloperatör där jag har hand om lite mer än hundra butiker i Sverige och Danmark. Mitt arbetsliv handlar helt om datorer, servrar, siffror och databaser, när jag egentligen skulle vilja jobba med bokstäver och ord. Men kanske är det här med läsandet, bokbloggandet och allt runtomkring så himla roligt just för att det är ett valt intresse och inte det jag livnär mig på. I övrigt så är jag kattägare, teveserienörd, Aragorn-älskare och allmänt barnslig.

Vart vill du helst resa?

Just nu: Svalbard. Jag har inte varit på solsemester på över tjugo år och får panik av värme och strand. Reser helst till valfri storstad eller någonstans med natur och en medeltemperatur som inte överstiger +20 grader.

Var ser du dig själv om fem år?

Får lika mycket ångest av den frågan nu som nyligen på Utvecklingssamtalet på jobbet. Måste man kunna definiera sådant?

Rött eller vitt?

Både och!

Sommar eller vinter?

Det kan ni nog redan lista ut. Men bäst av allt är hösten.

Skog eller hav?

Här får jag nog säga havet, det är något väldigt hemlighetsfullt och lockande med stora ytor vatten.

Vad gör dig ledsen?

Det är mycket det. Främst när djur råkar illa ut men även när vänner är ledsna och jag inte kan göra något för att hjälpa.

Vad är det bästa du vet?

Lugn och ro och tystnad, när jag känner mig trygg. När skafferiet är fullt och jag får spendera tid med djur.

Så ska man ge Liebster Blog Award vidare vilket är det absolut svåraste, för då måste man välja bort de som inte får. Men Linda på Fröken Fräkens tok- och bokblogg är alltid en favorit. Just nu ligger hon i startgroparna efter att nyligen ha fått barn men vi ser fram emot att snart ha dig tillbaka även på Swedish Zombie! Och så Bokstävlarna som alltid ger fantastiska tips och skriver smarta recensioner. Och Fiktiviteter för ett engagemang utöver det vanliga med busroliga temadagar och annat. Har ni redan fått denna utmärkelse eller om ni helt inte orkar svara på frågorna så slipper ni givetvis. Det ska vara roligt med Liebster Blog Award.

Min recension av Beautiful Creatures

...hittar du här hos Swedish Zombie! Gå gärna in dit och läs.

Tävla hos Swedish Zombie!

Kika in hos Swedish Zombie där du kan vinna ett signerat exemplar av The Killing Floor av zombiemästaren Craig DiLouie. För att vinna ska du förklara vilket du tycker bäst att läsa om och varför:

Apokalyps eller postapokalyps?

Fantastiskt svår men intressant fråga. Jag skulle nog välja apokalyps, då det sammanfallande samhället med alla dess hemskheter är så fruktansvärt skrämmande. Men samtidigt så är postapokalyps spännande då författaren kan välja vilken slags värld katastrofen har lämnat efter sig... Som sagt, svårt var ordet.

Stockholm Zombie Walk 2012

Kika gärna in på Swedish Zombie där jag lagt upp foton från årets Stockholm Zombie Walk.

Jag har blivit en Svensk Zombie!

Hej, jag heter Ela och är beroende av zombier. För att säkerställa att jag får min dagliga fix så ska jag nu även börja läsa och skriva för fantastiska Swedish Zombie! Så kika gärna in där och läs min presentation om inte annat så för att du nu för första gången har chans att se min gamla nuna på fotografi i bloggsammanhang (jag verkligen avskyr att vara med på bild). I morgon publiceras min första zombierecension där.

Vadderat grönt kuvert med zombier

Det här är lyxigt... att få komma hem och ett paket sprängfyllt med zombier väntar på hallmattan. Jag fick till och med packa upp allt i fred då katterna var mer intresserade av maten än det prassliga, gröna vadderade kuvertet. Egentligen var det tänkt att vi skulle ut till sommarhuset i morgon, kratta gräsmattorna och rensa landen, men nu när väderprognosen säger ösregn så kan det bli så att jag stannar i soffan med te och zombieläsning.

Tack Swedish Zombie!

Jag vann!



Vann Dunwoody-tävlingen hos Swedish Zombie (varifrån bilden givetvis är lånad) och är så glad att jag har lite svårt att koncentrera mig på jobbet just nu. Jättetack! För jo, jag behöver läsa fler zombieböcker som ger näring åt min hatkärlek till de odöda, det är exakt så det fungerar.

Aw, stormtroopers....

Jag veeet att jag sade att jag skulle stanna i soffan med bok, te och en filt idag, men vad ska en lätt tokig kvinna ta sig till när hon inser att det är Star Wars-dag på SF-bokhandeln? Trots förkylning och snöstorm så var jag faktiskt tvungen att åka in, det skulle ju finnas stormtroopers där! Är väldans svag för dessa anonyma soldater. Det gick även runt en jättesöt prinsessan Leia med kanelbullshår och allt. Och så fanns det Lego, massor av olika roliga leksaker/produkter att köpa samt intervju och signering med en Derek Lyons (har på något sätt jobbat med Star Wars-filmerna). Hörde en tonårstjej förtvivlat sucka "Men varför köpte jag mat..?" när hon insåg hur mycket roligt det fanns.

Egentligen hade jag inte tänkt köpa några nya böcker alls den här helgen men det gick inte att hålla plånboken stängd, det går sällan på SF-bokhandeln. Det bidde Pariah av Bob Fingerman och Namnsdagsflickan av Kristoffer Leandoer och Åsa Ekström.Tror båda är efter tips av Swedish Zombie faktiskt. Och så stormtroopers-isformar. Så klart.

Varma kroppar, av Isaac Marion

Apokalypsen är sedan länge ett faktum och de få överlevande människorna lever instängda i enorma arenor medan skaror av odöda driver runt utanför i jakt på något att äta. Zombien R bor på en flygplats där han samlar på föremål som påminner om det tidigare livet. Han åker även rulltrappa om och om igen vid de tillfällen strömmen fungerar. Vid en räd till den närmsta staden så äter han en dag en ung mans hjärna och plötsligt så förändras livet (döden?) för R. Mannen han åt upp, Perry, börjar göra sig till känna inom R, där han visar sitt liv och sina tankar och framförallt sina känslor. Perry var ihop med Julie och nu finner R att även han är kär. Så vad ska en kärlekskrank zombie göra? Långsamt börjar monstret att minnas hur det var att vara levande och förvandlas till något nytt.

Oftast innebär zombieutbrott i romaner och filmer att allt väldigt snabbt blir outhärdligt tröstlöst. Givetvis blir det så, det är mycket det som är själva tanken med apokalypsen. Men något jag uppskattar med Varma kroppar är att allt inte har gått helt åt skogen. De överlevande har lyckats skapa något som åtminstone delvis liknar ett samhälle för som jag nämnt tidigare så existerar fortfarande ett elnät, liksom att vissa telefonlinjer satts upp. Jag har verkligen svårt att förlika mig med tanken på att allt skulle bli stenålder på så kort tid och är en hope junkie som får ångest när det inte ens finns en tanke om någon väg ut. Jag behöver fungerande skolor, byggjobb och organiserade vaktpatruller. Det finns det här. 

Språket i Varma kroppar är riktigt, riktigt fint. Många formuleringar och funderingar är så fantastiska att jag skrivit sida efter sida av dem i min anteckningsbok. Men allt detta drömmande stör mig lite. Ibland visste jag inte vem som talade eller vems huvud man var i, R eller Perry, och förmodligen är det så det är tänkt att vara, men det gjorde att jag då och då suckande bläddrade framåt.  

Jag vet att jag inte riktigt kan klaga på det jag nu kommer gnälla på, för accepterar man zombier som någon man kan tro på så ”måste” man tro på allt omkring det. Så jag vet att det är fånigt men jag har ibland svårt att få allt att gå ihop i huvudet när zombien R inte ens kan minnas sitt eget namn, än mindre vad han arbetade med eller om han hade familj, men ändå kan ha inre monologer där han använder ord som psykosomatisk, posthumana och interpunktion. Självklart går det inte att skriva en bok med en huvudperson som har vokabulär som en zombie för då skulle inte bli någon text. När man är nere på de hjärnresurserna så måste en mer allmän berättarröst kliva in men det är ändå en tanke som återkommer till mig vid flera tillfällen. Fast i stort så är det en riktigt bra bok och det inte ”bara” för att vara i zombiegenren. Det är en suverän bok, utan specificering angående typ, men förhoppningsvis kan det få fler människor som vanligtvis undviker skräck att läsa något utanför sin bekvämlighetszon. Jag rekommenderar den å det varmaste. 

Andra som läst: Swedish Zombie, Eli läser & skriver och Bokstävlarna

Utlottning hos Swedish Zombie

Kolla in utlottningen hos Swedish Zombie! Du kan få ett exemplar av Isaac Marions bok Varma kroppar. Boken handlar om en zombie som otippat nog blir förälskad i en levande tjej. Jag är väldigt nyfiken på den här och kommer att läsa den oavsett om jag vinner den nu eller om jag ska köpa den senare.

Två recensioner av boken hittar du här: Swedish Zombie, Bokstävlarna.