Visar inlägg med etikett Elisabeth Östnäs. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Elisabeth Östnäs. Visa alla inlägg

måndag 11 november 2019

Häxorna - Elisabeth Östnäs



En dramatisk kärlekshistoria i häxornas tid. Året är 1711, kriget har utarmat folket och pesten härjar i Skåne. Den unga, egensinniga Isabella vill bort från sin hemby och allt skvaller. Hennes mor kallades häxa när hon levde och mostern är läkekvinna, så de mest religiösa spottar efter flickan. Själv tror Isabella inte på magi, utan på logik och medicin. Men under midsommardansen uppenbarar sig en man för henne som ingen annan tycks se. När soldater en tid senare anländer till byn och hon känner igen den unge mannen bland dem omkullkastas allt. Isabella förstår att hon har en förmåga, och den visar sig vara lika användbar som farlig. En katastrof drabbar trakten och i sökandet efter en syndabock vänds snart blickarna mot de helande kvinnorna.


Detta var en självklar läsning då jag älskat författarens tidigare böcker om Turid och jag blev långt ifrån besviken. Allt känns så självklart och jag tror omedelbart på den här sjuttonhundratalsvärlden med de tre kvinnorna Isabella, Karna och Annis. Att läsa Häxorna är att bli förflyttad till en annan tid, där kvinnorna inte hade så mycket att säga till om, där männen hade makten. Det är en bok att bli arg på, riktigt rosenrasande förbannad, för där finns så mycket som inte står rätt till, men samtidigt bara måste man få veta hur det ska gå. Och som om de vanliga orättvisorna inte var nog så slår pesten till i den lilla byn, ett Guds straff som någon måste få skulden för. Sjuttonhundratalets Sverige är en plats där man gärna sparkar nedåt och slickar uppåt, byns präst lyssnar alla på, medan horans dotter och bödelns fru inte har mycket att säga till om. Det är hjärtskärande att läsa om maktlösheten, men det fina språket och de otroliga beskrivningarna av ett nu förlorat Sverige är makalösa. Inser att jag skriver lite förvirrat men det var ett stort älsk på den här boken. Ren kärlek.








tisdag 29 januari 2019

Belätet - Elisabeth Östnäs


Tolvhundratalets Sverige är ett hårt land. En namnlös och laglös ung kvinna bor med sin mamma och när de under en längre tid plågats av svält går de över en gräns som det inte finns någon återvändo från. Belätet är en ljudnovell om vad som händer när motstånd är allt man har, en berättelse om hämnd och hat. Men även om vad man gör när man gråtit klart. När hungern urholkat dig så mycket att du inte längre bryr dig om konsekvenserna. Det är en kall, blodig och orättvis berättelse men även fylld av moderskärlek och urstyrka. Det gör ont att lyssna, det är äckligt och grovt men också alldeles, alldeles underbart.



onsdag 22 juni 2016

Kungadottern, av Elisabeth Östnäs - Sagan om Turid

Tonåriga Turid bor med sin pappa som är kung, sin styvmamma och bror i en liten by vid kusten. Den tidigare rika och starka pappan har blivit gammal och för att byn ska kunna leva vidare måste Turid giftas bort med någon hon kan skapa en egen familj med. Något hon inte är helt säker på att hon vill. Hon vill se världen! Resa och skriva om vad hon upplever När den hårda och kalla vintern kommer råkar den redan hårt drabbade byn ännu mera illa ut och Turid måste börja ta alltmer vuxna beslut än tidigare.

Älskade vikingatid. Älskade Turid! Hon känns väldigt besläktad med Siri Pettersens Hirka i Korpringarna, de är liksom samma andas barn om än väldigt skilda vad gäller många av de yttre omständigheterna. Åh vad jag älskar de här starka tjejerna som dyker upp överallt nuförtiden. Och även om jag vrider mig av obehag vid alla extremt detaljerade beskrivningar av blot, våldsamma slag, våldtäkt och dödande av spädbarn, så kan jag ändå inte låta bli att tycka om att det hårda vikingalivet inte förskönas av ett nedlåtande "så levde de lyckliga i alla sina dagar". Det hårda är en del av skönheten. Och bäst av allt? Tvåan finns redan utgiven och den ska jag läsa så fort jag bara kan.

onsdag 31 oktober 2012

Feberflickan, av Elisabeth Östnäs

Luna vandrar runt i huset där hennes far och kvinnan som genomgående kallas för "hon" ligger döda, det är värmebölja och Luna har en fruktansvärd huvudvärk. I kortromanen Feberflickan inspirerad av Lizzie Bordens öde får vi följa en familjs upplösning på hundratjugoåtta sidor. Luna har feber, en tärande menstruation och blodfläckade kläder. Men vad har egentligen hänt? Vem är skyldig och till vad?

Det här är en fruktansvärt vacker bok. Med betoning på "fruktansvärt" och "vacker". Jag älskar och beundrar det strama språket där alla ord i alla meningar är genomtänkta och nödvändiga. Jag tycker även om den återhållsamma Luna som inte gråter och allt det äckliga: det halvlevrade blodet, döden, den ruttna maten och febrigheten. Som alltid så trivs jag när det fula tillåts vara just fult, att det inte lindas in i något annat men heller inte upphöjs till något bättre än vad det är. Feberflickan är som en liten pärla och det fina omslaget gör allt bara ännu bättre. Om du inte redan läst tycker jag du ska se till att göra det omedelbart.
 
 

torsdag 25 oktober 2012

Böcker att köpa

Äntligen är det lön och detta ska firas med åtminstone två inköp av böcker. Feberflickan av Elisabeth Östnäs har jag bara läst bra om så den är en självklarhet. Sen öppnade jag Rick Riordans Född till hjälte på Pocketshop och blev charmad av det faktum att det första kapitlet heter: "Jag råkar förinta min matematiklärare". Så den blir det också!