Ester träffar Isak och båda blir så där himlastormande, livsförändrande och uppslukande kära att Esters föräldrar undrar om hon verkligen bör spendera så mycket tid med den där pojken. Kan hon inte vara hemma mer? Samtidigt börjar Isaks bror Anton umgås med nya vänner, sådana som har rakade huvuden och lyssnar på Vit Makt-musik. Och under sommarens sista skälvande dagar blir en ung pojke ihjälslagen vid en insjö.
Åh, vad det här är bra. Att boken vann Augustpriset 2015 känns självklart, det hade inte kunnat vara på något annat sätt. Jessica Schiefauer kan beskriva de allra värsta hemskheterna på ett naturligt sätt, språket är poetiskt och glasklart. Man förstår kärleken, känner den pirra innanför sin egen hud. Jag förstår till och med våldet och hatet, händelserna vävs samman tills man ser ett varför. Sedan måste man inte tycka om detta varför men man ser det likväl. Läsningen var nästan fysiskt smärtsam men när jag väl hade börjat så kunde jag inte sluta bläddra fram sida efter sida. Storartad och viktig litteratur!
Det måste ha varit otroligt svårt att skriva den här boken, men hon har gjort det så bra.
SvaraRaderaDet måste ha varit jättesvårt. Men åh så viktigt! Och hon har gjort ett fantastiskt jobb.
RaderaJag sträckläste boken och älskade den. Så bra!
SvaraRaderaJättebra bok! Tycker väldigt mycket om den, jag med.
Radera