Nu måste det väl ändå vara dags för sommarlov? På något konstigt sätt så går veckorna på en och samma gång hyperlångsamt och blixtsnabbt, helgerna blinkar förbi på en kvart. Jag har två veckor och tre och en halv dag kvar att arbeta men vad älskade Bloggen gäller så måste jag utropa vila nu. All den kraft som jag har kvar, och det är inte mycket kan jag avslöja, behövs till uppgifterna på jobbet. Så från och med nu kommer det bli (ännu) mer sporadiskt mellan inläggen här.
På pendeltåget läser jag just nu Två eller tre saker jag glömde berätta för dig av Joyce Carol Oates och trots att ögonen ofta går i kors på mig så tvingar jag mig själv att läsa vidare. Tycker den är fantastisk! Oates när hon är som absolut bäst. Om kvällarna försöker jag ta mig an Händelser vid vatten av Kerstin Ekman men jag tror ärligt talat att jag behöver vara piggare för att klara av den.
Det går säkert fort :) Själv längtar jag nästan till hösten eftersom jag kommer jobba hela sommaren, haha det är så slappt att plugga i jämförelse ;)
SvaraRaderaTvå veckor kvar nu! :-) Nedräkningen är ständigt pågående.
RaderaDå förstår jag verkligen att du längtar till hösten! Det är tur att man har åtminstone helgerna.