Morantologi, av Caitlin Moran

(Eftersom det är sommarlov så snor jag bokbeskrivningen från Adlibris.)

"I KONSTEN ATT VARA KVINNA var jag begränsad till ett enda ämne: kvinnor. Deras hår, deras skor och att de är tända på Aslan från Häxan och lejonet (något som jag VET är en universell sanning). Men! I min nya bok MORANTOLOGI - som titeln antyder - är jag fri att ta mig an RESTEN AV VÄRLDEN: Ghostbusters, Twitter, koffein, panikattacker, Michael Jacksons begravning, att vara en medelklassmarijuanapundare, Doctor Who, helgfyllor, Downton Abbey, min egen tragiskt förtidiga död och min återkommande oförmåga att få någon att börja använda det smeknamn jag valt åt mig själv: "Puffis". Jag går på sexklubb med Lady Gaga, gråter på Paul McCartneys gitarr, medverkar som gnom hos Richard & Judy, går ombord på TARDIS, sniffar på Sherlock Holmes kuddar på Baker Street 221B, skriver Amy Winehouses dödsruna, samt kommer för sent till premiärministern på Downing Street. Och tiden som blir över - mellan baksmällorna - går jag på om välfärdsstaten, stängda bibliotek och fattigdom: som en lite sämre Dickens eller Orwell, men med tuttar."

Okej, jag skrattade inte lika mycket när jag läste Morantologi som när jag läste Konsten att vara kvinna (när jag skrämde en intet ont anande turistande barnfamilj på pendeln genom att gråta så mycket av skratt att jag till slut inte fick luft) men fan alltså (jo, svordomen är berättigad), det finns få människor som kan få mig så hjärtans glad och lycklig som Caitlin Moran. Hennes texter växlar mellan djupaste allvar och lustiga kåserier och även fast jag inte håller med henne hela tiden så bara älskar jag henne. Rätt och slätt. Moran säger att hon drömmer om att bli kompis med vissa kändisar och fantiserar om de samtal de skulle kunna ha och något liknande känner jag om henne. Vore hon inte världens häftigaste polare? Absolut bäst är hon när hon i detalj går in på bröllopet med prins William och Kate (Stephen Frys Twitter som förvirrade landet roade mig enormt), när hon besöker inspelningen av Doctor Who, erkänner sin besatthet av Benedict Cumberbatch från Sherlock och de nattliga samtalen med sin mer eller mindre vakne make. ”Händer det här på riktigt? Herregud, det händer på riktigt…”

Köp den här boken! Läs något kåseri om dagen och njut av en genuint roligt människa som kanske är något galen men inte så mycket att det stör.