Att gå direkt från 1Q84 till Cirkeln (och nu pratar vi inom en timme) kanske var ett för stort miljöombyte. Men ganska snart fann jag mig ändå till rätta i Engelsfors och när Buffy-referenserna började hagla så satt jag på pendeln och skrattade högt.
Jag har vissa problem med att hålla isär alla dessa tjejer. Vem sjuttsingen var Vanessa nu igen? Det kan vara bara jag, för jag har erkänt dåligt minne för utseende och namn, men det förtar lite av första delen av boken. Att hela tiden behöva bläddra tillbaka för att se vem som är vem. Men det är i stort det enda jag har att klaga på. Annars är det spännande, fartfyllt, hjärteknipande och roligt. Ja, framförallt var det roligt att läsa Cirkeln. Jag njöt av varje sekund.
Jag gillar, nej jag älskar, att tjejerna får vara just normala tjejer. Med allt vad det innebär. Det må låta som en självklarhet men när man pumpats full med skamfylld amerikansk popkultur sedan tonåren så är det befriande skönt när tjejer kan ha sex utan att de varje gång måste bli bestraffade i form av graviditetsskrämsel efteråt. Att de får göra dumma saker utan att hela tiden kunna förklara varför. Att de får förändras utan pekpinnar.
Allt jag har att säga är: läs. LÄS!
Jag har funderat fram och tillbaka på den här boken. Läsa eller inte läsa? Kanske ska ta mig an den nu då? :-) Tyvärr har jag dåligt minne till vardags och alltid svårt när det är för mycket namn i böcker. Blir en massa massa bläddrande för mig kan jag ana! :-)
SvaraRaderaDet k a n som sagt vara bara jag som blandar ihop tjejerna, för jag har inte läst någon annan som har haft det problemet. Men det är verkligen ett litet "problem" i jämförelse med vad boken ger i övrigt. Så ja, jag tycker att du ska läsa. :-)
SvaraRadera