Visar inlägg med etikett Grady Hendrix. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Grady Hendrix. Visa alla inlägg

torsdag 16 juli 2020

The Southern Book Club's Guide to Slaying Vampires - Grady Hendrix


Patricia lever tillsammans med man och två barn i en stilla förort till Charleston, South Carolina. Hennes liv går ut på att hålla huset snyggt och städat, se till att barnen fortsätter vara välartade och kommer till skola och övernattningar i tid, samt att vara markservice åt maken som ofta åker på jobbresor till andra städer. För att få tiden att gå har Patricia och hennes vänner startat en bokklubb där de läser snaskiga true crime-berättelser och dricker vin medan de diskuterar de blodiga detaljerna. Men så flyttar en ensam man in i förorten. James Harris tar över en gammal släktings hus och till en början välkomnas han av alla men en dag börjar Patricia ändå undra om allt verkligen står rätt till med den artige grannen. Patricias svärmor, som visserligen är dement, börjar prata om att hon känner James Harris, att hon träffade honom som barn och att han ser exakt likadan ut. Att han inte har åldrats en dag. Och när barnen i en närliggande och mycket fattigare förort börjar försvinna och dö - då har Patricia inget annat val än att börja gräva i de mystiska händelserna. Tillsammans med väninnorna i bokklubben börjar hon undersöka mannen som sakta men obönhörligt nästlar sig in på alla nivåer i det sömniga lilla samhället.

Jag har varit så arg på den här boken och jag har burit den med mig till och från jobbet, trots att jag egentligen hade tillräckligt att släpa på varje dag. Men jag har på riktigt läst varje ledig stund och fullkomligt slukat allt. Precis som Grady Hendrix tidigare böcker så är den oemotståndlig. Han skriver skräck på ett sätt som kryper under huden på en. I den här får man inte ens se monstret och vad han går för förrän i slutet av boken, även om det kommer riktigt äckliga scener redan i början. Men det James Harris gör går utanför vanlig skräck och förmodligen bär jag med mig mycket av det Michelle McNamara berättade i I'll be Gone in the Dark och den TV-serie som just nu går på HBO, men jag blev äcklad, upprörd och förbannad utan att riktigt kunna hantera det. Det här är läskigt på riktigt. Och jag älskar att författaren i förordet berättar att han vill uppmärksamma allt föräldrar gör för sina barn för att de ska slippa smärta, allt de fångar upp utan att barnen ens märker. The Southern Book Club's Guide to Slaying Vampires rekommenderas på alla sätt jag kan tänka mig.




onsdag 27 september 2017

Horrorstör - Grady Hendrix

Amy är inte så väldigt förtjust i sitt jobb på möbelvaruhuset ORSK men det är en anställning hon är beroende av för sitt uppehälle. Hon ligger efter med hyran så när hennes närmaste chef Basil erbjuder henne övertid kan hon inte säga nej. Tillsammans med kassörskan Ruth Anne ska de tre spendera natten på varuhuset för att se om de kan lista ut vem eller vilka som förstör möbler nattetid, för det hittas bajs i Brooka-soffor och glas är sönderslaget. Någon bryter sig uppenbarligen in för att vandalisera. Tidigt under kvällen springer de även på de anställda Trinity och Matt som är där för att dokumentera de spöken som de är övertygade hemsöker ORSK. När de hittar den hemlösa mannen Carl tror de sig förstå vad som har hänt men en ödesdiger seans, med vita vaniljdoftande blockljus från hem-avdelningen, släpper lös krafter de inte kan hantera. 

Det här är helt fantastiskt underhållande! Boken är gjord som en IKEA-katalog och alla möblerna heter roliga saker när man kan svenska; vad sägs om hyllsystemet KJËRRING eller matbordet ARSLE. För amerikanska öron så låter det förmodligen mest som vilka IKEA-möbler och skandinaviska nonsensord som helst. Om man sedan också har arbetat på en arbetsplats med en liknande stark företagskultur som hela tiden pumpas in i de anställda som upphöjd sanning, så är igenkänningen stor. Det hela börjar ganska lågmält, man får lära känna huvudpersonerna och då speciellt Amy, och hennes avsky för sin arbetsledare, uppgifterna hon måste utföra varje dag. Men när helvetet verkligen brakar lös så görs det med besked. Det blir blodigt, otäckt och ångestframkallande. Underbart! Ännu en riktigt bra sak: ingen nedrans romantik! Jag njöt av varje sekund av den här boken och kommer nog aldrig mer kunna se på IKEA på samma sätt. 




torsdag 31 augusti 2017

My Best Friend's Exorcism - Grady Hendrix

Tonårstjejerna Ally och Gretchen är bästa vänner på det där sättet man nästan bara blir när man träffas som barn. Om man sedan delar livsavgörande upplevelser så blir vänskapen bara starkare. Allys familj är inte på långa vägar lika rik som de flesta andra i staden, men hon är ändå inkluderad på den fina privatskolan där de båda tjejerna studerar. Detta tack vare hennes goda betyg, ett stipendium och skolledningens goda minne. En natt när de får för sig att bada nakna i en sjö försvinner Gretchen och dyker inte upp igen förrän morgonen därpå, naken och förvirrad. Men är det verkligen Gretchen som kommer tillbaka? Något är väldigt annorlunda och snart börjar otäcka saker att hända människorna omkring henne och Abby är inget undantag. 

Detta är krypande obehagligt, sorgligt och hjärteknipande. Samt en hel dos äckligt som fan men mer än någonting annat är My Best Friend's Exorcism en berättelse om en vänskap som överskrider allt: klasskillnader, sexism, föräldrar, high school och demoner. Allt har en underbar ram av åttiotal och alla kapitel heter som låtar från årtiondet (kapitlet när Gretchen blir besatt heter exempelvis The Number of The Beast). Ofta blir jag rasande arg! Gretchen är en fin flicka i ett fint område och när hennes bästa vän säger att Gretchen kanske varit med om ett sexuellt övergrepp anses hon enbart försöka svärta ner vännens rykte, det ses inte som en ansats till hjälp. Föräldrar och skola slår ifrån sig: vill du förstöra hennes lovande framtid? Det är så mycket jag känner igen från mina egna tonår i slutet av åttiotalet, så mycket jag förträngt. Ni vet: "Pojkar är bäst! Pojkar är stora och starka. Pojkar kan inte riktigt hantera sina känslor eller vad de gör med nävarna och snopparna." Så här i backspegeln blir allt mycket tydligare; när man inte längre lever mitt i det, när man inte är en ensam, utsatt sextonåring som måste ta alla fajter själv. När man inte längre gör vad som helst för att bli älskad. Fast tro nu inte att det bara är elände i den här boken, den har en fin balans och jag älskade den av hela mitt hjärta.



Det här omslaget är så fantastiskt att det förtjänar den största möjliga förstoringen. De har gjort så att det ser ut som ett slitet gammalt omslag till en VHS-kassett! Genialiskt.