Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, av Göran Rosenberg

Idag är det Förintelsens minnesdag och sextioåtta år sedan Auschwitz befriades. Sedan 1999 är det en nationell minnesdag i Sverige. 

Efter krig, slavarbete, sjukdom, Auschwitz och dödsmarscher kommer de polska judarna David Rosenberg och Hala Staw på olika vägar till Sverige och så småningom Södertälje. Sakta men säkert arbetar de sig upp till trygga jobb (David arbetar som lastbilsmontör på Scania), en modern lägenhet och så småningom även en bil. De får två barn. Den lilla staden växer och frodas omkring dem under efterkrigstiden men det nya landets syn på det som hände under kriget i koncentrationslägren är självklart inte densamma som för de som tvingades överleva det. Just ordet "överlevare" och dess definition återkommer ofta. Vad innebär det att vara överlevare och när återgår man till att bara leva? Trots detta "paradis" på jorden som de hamnat i så är det ändå svårt, ibland omöjligt, att glömma det förflutna. Skuggorna och mörkret kryper ifatt om nätterna. 

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz är en fantastisk bok skrivet på ett underbart vackert språk och just detta vackra i kontrast mot det ohyggliga i händelserna tar andan ur mig. Rosenberg skriver om det som knappt kan beskrivas, om det oerhörda i vad människor gjorde mot varandra i rashygienens tecken.

Augustpriset 2012

Blev riktigt glad när jag såg att Göran Rosenberg vunnit Augustpriset för Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Men det lär inte bättra på kötiden på biblioteket (varför satte jag inte upp mig på listan när jag tänkte på det för några dagar sedan!?) så får nog ta mig i kragen och köpa den på vägen hem i morgon. Den har funnits på min läslista sedan i somras, det är dags nu.

 

En inbunden och en pocket

Jag fick för mig att jag behövde muntras upp och åkte till Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan där jag gav mig själv tillåtelse att köpa en inbunden och en pocket. Gick länge och bar runt på Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg men sen kunde jag inte längre motstå att lyfta upp Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran. Har nämligen under en lång tid undvikit den med flit för att jag vetat att sekunden jag slog upp den och började slöläsa så skulle jag vara fast och mycket riktigt: ett par sidor senare lade jag ifrån mig Rosenberg. Den ska också läsas, bara inte just nu. Behöver fnisset mer än undergången. Har läst enbart ett femtiotal sidor i Morans bok men har skrattat högt flera gånger, älskar hennes lillasyster Caz som ville byta sina fortplantningsorgan mot ett par extralungor som skulle komma till hands när hon började röka. Och avsnittet om porr är baske mig genialiskt!

 

Beslutade mig som synes även för att ge Karl Ove Knausgård en pocketchans, så långt som till inbundet tänker jag inte gå med tvåan förrän den förtrollar mig. Om det nu sker.

Bestämde mig just för att skita i tredagarsdisken som väller fram över diskbänken till förmån för bok, soffa och katt. Kanske slänger jag in en kopp te också.