Jag har väldigt svårt att ta mig igenom Begravd jätte av Kazuo Ishiguro. Något som förvånar mig väldigt då jag förbehållningslöst älskat författarens tidigare verk som Återstoden av dagen samt Never Let Me Go. Den här boken borde verkligen vara min kopp te med fantasy, England, riddare och drakar men jag tycker att språket är så oerhört högtravande snirkligt samt att jag blir skriven på näsan. Måste han verkligen kalla henne för "prinsessan" h e l a tiden? En snabb googling visar dock att jag verkar vara ensam om att inte swoosha igenom Begravd jätte, kanske är det helt enkelt fel tillfälle för mig?
tyckte faktiskt om denna
SvaraRaderaJa, de flesta verkar tycka väldigt mycket om.
RaderaNej, du är inte unik! Jag har tyckt om flera av Ishiguros böcker men den här var rät seg och den jag tyckt minst om. Jag kom igenom den och tyckte att den var ok, ett medelbetyg men hans andra böcker är sååå mycket bättre!
SvaraRaderaSkönt att höra! "Seg" är verkligen rätt ord här, jag tycker att de mest lullar runt och inget händer. Eller: inget händer på riktigt. Jag ska ge den en chans till men går det inte så går det inte. Jag får läsa om någon av hans andra böcker istället! Tycker han är väldigt mycket bättre på nutid än dåtid.
RaderaÅh, jag skriver under på vartenda ord i ditt inlägg. Dialogen är så högtravande att den tar död på hela handlingen. ”Prinsessan” - VEM kallar sin fru det konstant? Jag testade, lite desperat, att hoppa över dialogerna men det funkade ju inte heller. Jag kom halvvägs igenom, nu ligger jätten fortsatt begravd i lämplig bokhög här hemma. Har ännu inte bestämt om jag ska gräva upp honom senare eller inte ;)
SvaraRaderaJag har kommit nästan halvvägs och ännu ligger den uppslagen på nattduksbordet men vi får se om den fortfarande gör det i slutet av veckan. Det är bara så himla trist när en så älskad författare, i mina ögon, kraschlandar så totalt. Jag tycker texten i det närmaste blir fånig. Tyvärr.
Radera