tisdag 26 april 2016

Kulturkollos veckoutmaning: min bästa Shakespeareupplevelse

1993 var jag arton år och min erfarenhet av Shakespeare var i stort sett lika med noll. Visst kände jag till den store författaren och jag är säker på att någon lärare vid minst något tillfälle släpade oss igenom valda stycken i skolan, men det var absolut ingenting som fastnade eller ens kändes minsta lockande att läsa på egen hand. Det var trist, helt enkelt. Högtravande och gammeldags. Men så kom Kenneth Branaghs film Much Ado About Nothing, fullproppad med den tidens absolut mest kända skådespelare såsom Denzel Washington, Emma Thompson och Keanu Reeves, och plötsligt så var Shakespeare roligt. Inte bara lite roligt, utan hysteriskt skratta-högt-roligt! Idén jag hade om att det alltid var en man som stod på en regnig slottsgård och talade med en dödskalle kunde inte vara mer fel. Shakespeare kunde vara sommaräng, glädje och kärlek. Också. Fortfarande skrattar jag högt åt den här filmen, speciellt åt underbare Michael Keaton vars karaktär tror han är så himla smart men i själva verket bara gör fel hela tiden. Nog är det väl ändå dags för att se om nu snart? Jubileum och allt. 



10 kommentarer:

  1. Det är en kul film, men det var väldigt längesedan jag såg den :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt rolig film! Nu var det länge sedan jag såg den men ett tag såg jag den så ofta att jag nästan kunde den utantill. :-)

      Radera
  2. Åh, det är en underbar film. Rolig och framförallt så välspelad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt underbar film! Med många bra skådespelare.

      Radera
  3. Jag har helt missat den här filmen, ska försöka komma ihåg den så jag kan se den någon gång :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tycker jag absolut att du ska göra! :-) Du får berätta vad du tyckte sen.

      Radera
  4. Åh! Jag har sett den så många gånger! Älskar den! Måste se den igen.:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis så kände jag också. Måste se den igen! :-)

      Radera