För inte så länge sedan mailade Helena på Fiktiviteter mig och frågade om jag ville vara med på en dag om West Memphis Three som hon var intresserad av att anordna. Jag var inte sen att tacka ja (jag har hittills inte tackat nej till någon temadag hon anordnat sedan jag började blogga, det har helt enkelt varit för intressanta ämnen). Jag har skrivit lite om det här kända rättsfallet tidigare, en av de texterna hittar du HÄR och nu har jag fått diskutera det med någon som nyligen sett filmerna. Hur spännande som helst.
Vi har haft lite olika infallsvinklar till dokumentärfilmerna, som är tre stycken. Jag såg dem allteftersom de kom (den första släpptes i USA 1996) och Helena uppbådade på något sätt styrkan att se dem alla på rad nu nyligen. Något som är riktigt beundransvärt då de är mörka, hemska och ångestframkallande. Men varför ser man dem ändå? Jo, för att de handlar om vad som måste vara en av de värsta rättsskandalerna i USA:s moderna historia. För att grunden är tre stycken mördade pojkar vars riktiga mördare staten Arkansas inte ens försöker hitta längre och för att tre andra pojkar fängslades och oskyldiga fick sitta arton år under tortyrliknande förhållanden, dömda på skrattretande bevis. Helenas inlägg som startar WM3-dagen hittar du HÄR. På Beroende av Böcker kommer du lite senare hitta en diskussion om de tre dokumentärerna (som även publiceras på Fiktiviteter) samt en recension av Damien Echols självbiografi Dödsdömd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar