Visar inlägg med etikett Erotik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Erotik. Visa alla inlägg

torsdag 14 juni 2018

Satyricon - Gertrud Hellbrand

Olivia blir under studenttiden i Uppsala vän med syskonen Renée och Rufus. Tillsammans med flera andra bildar de sällskapet Satyricon där alkoholen flödar obehindrat samtidigt som de utforskar sin sexualitet. Syskonen har en enorm stadsvåning till sitt förfogande och under sommaren åker de alla ut till deras sommarhus i Sörmlands skogar men vistelsen slutar i en katastrof. Femton år senare får Olivia en festinbjudan från Renée och tackar ja, mot bättre vetande. För vill hon verkligen träffa Rufus? Mannen hon dyrkade och som fick henne att göra saker hon aldrig trodde hon skulle gå med på. 

Satyricon beskrivs som ett mörkt erotiskt drama och jag måste säga att jag ändå gillade dramadelen till stor del. Men som nästan alltid när det kommer till erotiken så är det något som skär sig för mig då det ska till rep, underkastelse och piskande. Kanske blir det extra jobbigt när huvudpersonen under nästan hela boken fortsätter att blir förvånad över att hon faktiskt gillar att bli bunden och utsatt för smärta. (Hallå Femtio nyanser av honom.) Sedan kommer jag aldrig till någon förståelse för varför hon är så förtrollad av Rufus som inte bara är dominerande i sängen utan även en fullkomlig idiot i övriga livet, som kontrollerar henne och övriga kompiskretsen med våld och avundsjuka. Systern Renée förstår jag faktiskt ännu mindre, för hennes drivkrafter får jag inget som helst grepp om. Mot slutet händer allt samtidigt och berättelsen får en nerv, men det var så dags då. Jag tog mig igenom hela berättelsen men det var med nöd och näppe.

Tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret!


onsdag 19 september 2012

Femtio nyanser av honom, av EL James

Tjugoettåriga Anastasia (Ana) ska precis gå ut college när hon får hoppa in istället för sin rumskamrat Kate och intervjua den framgångsrike VD:n Christian Grey. Mycket snart uppstår ömsesidig attraktion men kan hon verkligen lita på den här kontrollerande och underliga mannen? Hur mycket av sitt förflutna döljer han egentligen?

Jag skrev tidigare att jag tycker att Ana är ett mähä och vill klargöra att det absolut inte är för att Ana är undergiven i en sexuell relation som jag tycker så. BDSM-delen är det jag minst har problem med i den här boken. Anledningen till att jag retar mig så mycket på henne är för att hon utanför sovrummet har ett tankesätt där den röda tråden är: ”Nej men inte kan väl lilla jag betyda något?” Hon jämför sig ständigt med andra och finner sig sämre. Det blir i längden extremt tröttsamt, speciellt när Christian är överdriven åt det andra hållet och dessutom är kryddad med läskiga stalker-tendenser.

Jag tror att det är de galna överdrifterna, ovanpå det undermåliga språket, som gör att jag inte riktigt klarar av den här boken: Ana är oskuld när hon träffar Christian men lyckas ändå ha fantastiskt mindblowing sex från sekund ett med honom, Christian är superduperrik bortom alla gränser samt är så sjukt snygg att alla kvinnor ständigt försöker flirta med honom. Och vad är det med Anas undermedvetna som ständigt gnäller, skriker och kallar henne för hora? Den Inre Gudinnan orkar jag inte ens ta upp… Vadan alla dessa beskrivningar av helvita möblemang? Det är som att se ett avsnitt med en nyrik rappare i MTV Cribs. Och hur många gånger kan hon stöna rakt in i hans öppna mun innan jag slutar vara med i ögonblicket och börjar räkna tillfällena? Check, där hände det igen, en pinne i kanten.  Eftersom jag retar mig så oerhört på allt det jag nu nämnt så blir inte sexet speciellt sexigt, vilket det kunde varit annars. Jag blir mer upphetsad av helikopterturen i början av boken.  Till slut blir det som vilken porrfilm som helst och när det inte blev bättre än så här så kunde författaren lika gärna ha låtit bli att försöka skriva en historia runt sexscenerna.

Boken har dock en förtjänst: mailkonversationerna mellan Ana och Christian är riktigt underhållande, flera gånger skrattade jag högt. De är roliga och fräcka på ett sätt som resten av texten inte är. Slutligen är jag glad att jag ändå läste ut och inte gav upp efter hundrafemtio sidor som jag först hade planer på, för då hade den här recensionen blivit ännu bittrare.