onsdag 16 maj 2012

Sommarläsning - ett halvt löfte

Jag är inte så jättemycket för att planera min läsning för så fort det börjar likna "måsten" eller tvång så slår jag bakut och tjuvläser Harry Potter under täcket om kvällarna. Oftast har jag högar med olästa böcker som jag plockar ur efter lust och vilja, undantaget de titlar jag åtagit mig att recensera givetvis.Men jag har sett andra bokbloggare som skrivit om sina sommarmål och vad de tänkt läsa under semestern och en tanke har väckts. Så. Jag har tänkt ut två böcker (okej, en bok och en bokserie) som jag skulle vilja ta mig igenom när jag är ledig. Skulle det sen inte hända så må det vara så, men jag ska göra ett tappert försök, och att skriva om det här är åtminstone ett halvt löfte.



Att läsa klassiker för sakens skull har aldrig varit min sak men när jag på högstadiet blev tvingad att ta mig igenom Hemsöborna så insåg jag till min stora förvåning att jag älskade den. Att den utspelar sig i mina hemmatrakter hjälpte förmodligen ganska mycket, grannorten Dalarö nämns redan på första sidan. Inte långt efteråt fick jag för mig att köpa en snofsig utgåva av Röda rummet för åh så kulturell man kände sig med den uppslagen på bussen.Men. Jag. Tog. Mig. Inte. Igenom. Gav den ganska många försök men läste sällan förbi de första tjugo sidorna. När jag pratade om det här med mamma för inte så länge sedan så blev hon lite chockad över att jag inte läst Röda rummet och då det ändå är Strindbergsåret i år så lovar jag härmed att ge den ännu ett (ordentligt) försök. Och lyckas jag inte så skänker jag bort den på loppis.





  I förrgår snubblade jag över filmen Tomorrow, When The War Began och frågade om fler läst böckerna. Hittade boken på svenska (I morgon, när kriget kom) på en bokrea för ganska många år sedan och tog upp den för att titeln hypnotiserade mig. Sedan läste jag med hjärtat i halsgropen. Det är en ungdomsbok om ett gäng australiska ungdomar som innan skolan ska börja igen bestämmer sig för att åka och campa. När de återvänder till civilisationen ett par dagar senare så är deras hem övergivna och djuren döda eller döende. Kriget har kommit till Australien och landet har blivit invaderat, nu måste huvudpersonen Ellie och hennes vänner bestämma sig för om de ska fortsätta gömma sig i vildmarken eller kämpa som rebeller. Det finns hela sju böcker i den här serien men jag läste av någon anledning som jag nu inte minns bara två av dem. I sommar ska jag läsa om och försöka ta mig igenom allihopa.



Detta ska väl vara en tillräckligt crazy blandning för att jag inte ska känna tvånget över mina axlar eller vad tror ni? Och har ni själva några mål med er sommarläsning?

8 kommentarer:

  1. Jag har en så lång lista att jag knappt vet var jag ska börja. Jag har böcker som jag vill läsa, böcker som jag borde läsa och böcker som ska fungera som inspiration till min nästa roman.

    Jag vet inte riktigt var jag ska börja... Allra först ska jag nog läsa färdigt "Det var vi som var Mulvaneys" av Oates.

    Kram Frida
    http://fridasforfattardrommar.blogspot.se/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är lite rädd att om jag börjar skriva listor så kommer de ta över mitt läsande. Som om inte bokhögarna redan gör det... :-)

      Det var vi som var Mulvaneys är riktigt, riktigt bra. Den liksom smyger sig på, till en början tyckte jag inte den var så speciell men någonstans i mitten insåg jag att jag var fast. Men så är jag en sucker för Oates också.

      Radera
  2. Röda rummet är inte det roligaste Strindberg skrivit... jag har sagt att som läsa gammalt Hänt-i-Veckan om gubbar... Den finns även som serie, kolla på biblioteket. Fröken Julie innehåller allt; Strindberg hade både genus- och klasstänket. Tjänstekvinnas son är också kul att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, bra liknelse. :-) Men jag ska baske mig försöka! Igen... ett sista försök. Och lyckas jag inte så förvisas Röda rummet från min bokhylla för evigt. Men en till Strindberg ska det bli i höst, Fröken Julie ligger faktiskt bra till där.

      Radera
  3. "Imorgon när kriget kom" har jag varit sugen på att läsa ett tag nu, men av någon anledning får jag ändå för mig att jag inte kommer att gilla den. Ska bli intressant att se vad du tycker om den! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte väldigt mycket om den första boken, låg vaken om nätterna och kunde inte sluta läsa då det var så outhärdligt spännande. Tvåan minns jag ärligt talat inte så mycket av, läste jag ens ut den? Men då första boken var fantastisk så är serien mer än värd ännu ett försök.

      Radera
  4. Då kan vi ta varann i hand. Det bara går inte att komma igenom denna bok av Strindberg. Tur att det finns andra. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är skönt att man inte är ensam. :-) Men nu får den som sagt ett sista försök!

      Radera