söndag 15 maj 2011

Tjärven, av John Ajvide Lindqvist

En grupp fyrtioåringar åker ut till skärgården för att fira midsommar och ha klassåterträff. Vid fyren Tjärven ska de grilla, lyssna på musik, prata minnen och dricka öl. Givetvis går ingenting som de har förväntat sig för mycket snart är de inte längre ensamma på den lilla ön långt ute i havsbandet.

Tjärven är en klassisk zombiehistoria med många blodiga detaljer och är spännande från i stort sett första kapitlet. Blir det läskigare för att dessa zombier rör sig på svensk mark? Över klippor som är mig så bekanta. Igenkänningen är viktig när det gäller skräck, för kan man inte relatera till händelserna eller människorna så blir man inte rädd. En av de saker som skrämmer mig mest med zombiehistorier är den där tröstlösheten. Att hur fort man än kan springa eller hur bra gömställen man än hittar, så kommer monstren nästan alltid ikapp till slut. Den delen lyckas Ajvide Lindqvist mycket bra med. För även om de odöda hasar sig fram så får man hjärtat i halsgropen varje gång någon av dem dyker upp.

Jag vet inte om jag kan säga att det är hans bästa bok, för alla hans böcker bor i så skilda delar av mitt hjärta. Jag tycker om dem av olika anledningar och därför kan jag inte rangordna. Men Tjärven är riktigt, riktigt jäkla bra.

7 kommentarer:

  1. Intressant att läsa dina tankar runt "Tjärven". Jag har nyss skrivit min egen recension på den och jag gillade också..mycket! :-)
    Ser att du läser "samlade svenska kulter" just nu. Samma här!!

    SvaraRadera
  2. Oh, ska genast gå in och läsa!

    Det här är en av de sakerna jag gillar mest med att ha en bokblogg, det är som världens största bokklubb. Man läser "tillsammans" med väldigt många människor (som man visserligen sällan träffar, men det gör inte så mycket) och får läsa deras åsikter och tankar.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig! Jag tycker också det är sjukt intressant att se vad andra tyckter om samma bok. Ibland upptäcker man något nytt som man inte tänkte på, ibland tycker man helt olika! Riktigt roligt vilket som!! :-)

    SvaraRadera
  4. Det är när man tycker olika som det är som mest spännande. :-)

    SvaraRadera
  5. Jag har letat efter recensioner på Tjärven i jakt på positiva omdömen. Hittills har jag bara hittat goda. Så det verkar som att jag kan se framemot att lyssna på Johns nya ljudbok.

    Tack för en bra recension.

    SvaraRadera
  6. Hej Michael, tack för fint beröm! Du har v e r k l i g e n en bra ljudbok att se fram emot.

    SvaraRadera
  7. Jag tycker inte alls att Tjärven håller samma klass som hans andra böcker, och det har inget med formatet att göra.

    I hans bästa böcker (Låt den rätte, Hanteringen, Lilla stjärna) är det dels kombinationen av det nästan perverst svenska och brutalt främmande som gör boken. Det har Tjärven. Vad den saknar är samhällskommentaren, relationer mellan människor (som berör), något som lyfter storyn ut ur slashervärlden och som har en poäng.

    I Tjärven känns det som gammalt material, en kombo av Människohamn och Hanteringen av odöda (okej, alla fattar att havet och det att drunkna är en stor grej för Lindqvist - men enough). För mycket gegg, för lite innehåll. Ochjag som brukar gilla gegg.

    SvaraRadera