Igår förmiddags åkte jag hem från jobbet med en feber på 38,4 grader och bäddade ner mig i sängen med täcke, två filtar och två katter. Idag har jag mått bättre och läst lite samt kollat på större delen av första säsongen av Doctor Who (sammanfattning kommer förhoppningsvis i morgon). Men det är något väldigt förvirrande med att läsa Aniara med förhöjd kroppstemperatur, speciellt när man varvar det med tidsresor à la BBC. Fast vackert är det ändå.
Här färdas vi i sarkofagen stilla
gör ej som förr planeten något illa
och sprider aldrig mera dödens frid.
Här kan vi öppet fråga, ärligt svara
när vilsefarna skeppet Aniara
i rymdens öde rum drar bort från skamlig tid.
Harry Martinson, Aniara
