Jag undvek allt vad bokbloggar hette under helgen och läste vad jag ville när jag ville, vilket ärligt talat inte var så mycket. Först på söndagseftermiddagen tog det lite fart igen när jag öppnade George RR Martins A Clash of Kings och kände hur mycket jag saknat alla personerna. Sextio sidor försvann i ett litet nafs. Jag tror att det som vanligt är jag själv som sätter omöjliga krav, jag känner att jag borde läsa mer, hela tiden mer, fast jag vet att jag därmed förstör för mig själv. För egentligen kan jag inte läsa mer än jag gör (nästan varje vaken sekund när jag inte jobbar). Äsch, det är bara att släppa på kraven och hitta tillbaka till glädjen igen. Så, nu har vi bestämt oss för det.
I eftermiddag kommer en recension av Miss Peregrine's Home for Peculiar Children.
Så sant så sant. Jag förstår precis hur du känner. Jag håller också på att ta mig ur en lässvacka nu. Konstigt ändå att något som är näjesläsning kan kännas betyngande, det är ju det bästa som finns att läsa, och ändå blir man lite stressad av det ibland. Jag försöker att inte tvinga fram lästid om jag inte känner för det. Då kanske det bara förstör en bra bok, och det kanske tar ännu längre tid innan läslusten kommer tillbaka. För tillbaka, det kommer den :)
SvaraRaderaPrecis så jag känner =) Blir stressad över att inte läsa, för att jag har så mycket jag vill hinna läsa. Men om jag då bara stressläser och inte njuter försvinner ju meningen med det :P
SvaraRaderapåhittadenöjen: Ja, det är ju det som är det underliga. Hur det jag älskar att göra kan bli en "börda" och något jag blir stressad av. Du har helt rätt i att det inte går att tvinga fram, för då blir det bara ä n n u jobbigare. Och jag tror jag lyckades ta det lugnt ganska bra i helgen. Lite George RR Martin räckte en lång väg. :-)
SvaraRaderaMiriam: Jag tror det ligger något i det du säger: det är v i l j a n att läsa allt samtidigt som ställer till det. Men det är så attans svårt att inse att man inte kommer hinna med alla böcker.
SvaraRadera