Medieprofilen Frida Boisen har aldrig sagt ett ord om den hemlighet som genomsyrat så många år av hennes liv med skuldkänslor. I romanform berättar hon nu sin historia. Det är mors dag och Frida har glömt att skicka blommor till sin mamma Rosita. När hon även missar moderns telefonsamtal har hon ingen aning om att katastrofen är ett faktum. Dagen efter kommer beskedet att Rosita har hittats död. Men det är när Frida upptäcker hennes sista hälsning som världen fullkomligt rämnar.
Jag läste ut den här boken på lite mer än ett dygn, för när man väl börjat var det nästan omöjligt att lägga den ifrån sig. Det är otäckt att läsa om en, från början, så kärleksfull mamma som mot slutet av sitt liv blir så förtvivlat elak. För hur kan man behandla sin egen dotter på det här sättet? Men det är även en berättelse om en pappa som kan slå och vara elak, en pappa som lämnar familjen och inte riktigt kommer tillbaka till sin dotter förrän hon är vuxen och har egna barn. På ett sätt så är det här en väldigt svartvit bok, där mycket med föräldrarna är nattsvart och författarens egna liv med man och barn är framställt i ett oändligt ljus. Kanske hade boken vunnit på att vara lite mer nyanserad, men ändå är det oerhört gripande och fängslande. Se som sagt till att du har tid att läsa ut när du väl börjat, för den är svårt att lägga ifrån sig.