Joseph lever ett ganska bra liv med sin fru Bea och två barn när han en dag lite chockartat får sparken från sitt arbete på Försäkringskassan. När frun dessutom lämnar honom strax därpå brister det för Joseph och han faller tillbaka till sina vodourötter. Snart är hans gamla arbetsplats inte som den varit och en jobbig granne blir plötsligt väldigt foglig. Men all den här aktiviteten väcker uppmärksamhet på andra sidan jorden, på Haiti, där Joseph växte upp och lärde sig allt om det uråldriga hantverket.
Doktor Joseph är en förvånansvärt rolig bok för att ändå vara så pass mörk som den är. Många gånger kom jag på mig själv med att fnissa över dråpliga kommentarer eller situationer. Men framförallt gillade jag miljöerna, hur Gamla Stan förvandlas till en så otäck stadsdel att till och med poliserna låter bli att gå in där. Samt hur förortsradhuset å ena sidan är väldigt medelklass men på samma gång är vodoucentral. Boken är något för lång. Jag hade kunnat vara utan somliga av de parallella berättelserna, eller åtminstone bättre uppskattat kortare versioner av dessa. Men jag gillar verkligen Joseph och Bea, de känns äkta och mänskliga med alla sina brister och fel. Som helhet tyckte jag väldigt mycket om Doktor Joseph och ser fram emot de kommande delarna i serien Stockholm vodou.
