Det är nästan omöjligt att välja en favoritbok ur Stephen Kings enorma utgivning. Så givetvis fuskar jag och väljer två! King är absolut bäst när han skriver om livet och döden, när han undviker de överdrivna monstren som oundvikligen dras ut i solljuset i slutet av böckerna och blir till något fånigt, ibland till och med skrattretande.
Jurtjurkogården (Spoilervarning på länken till recensionen)
Det som i min barndom var närmast en splatter-film med människor och djur som återkommer från döden och skär hälsenorna av gamla farbröder har nu när jag är vuxen blivit till en av de ikoniska berättelserna om sorg. Det är en av de absolut otäckaste böckerna jag någonsin läst, och då pratar jag inte om de övernaturliga bitarna utan de som handlar om förlust. Författaren var själv osäker på om han verkligen kunde ge ut den här boken, var den inte aningen för hemsk? Jo, det är för hemskt. Förmodligen därför det är så rackarns bra.
Duma Key
Ännu en bok om förlust, men den här gången förlusten av en arm och en fru. Edgar Freemantle blir av med armen i en olycka och när han i smärtorna efteråt nästan dödar sin fru får hon nog och lämnar honom. Så han flyttar till Duma Key i Florida där han tar upp ungdomsintresset att måla och han visar sig vara en talang utan dess like men samtidigt börjar underliga saker hända i samband med hans tavlor. Är det Edgar som styr framtiden med sin pensel eller är han styrd av något större? Duma Key är förmodligen den bok med Stephen King som jag tycker är bäst rent litterärt. I början av karriären hade han historierna men inte hela språket, något som (tillsammans med en nykterhet) gjort hans verk så innerligt mycket bättre. Man läser inte den här boken, man förflyttar sig till Florida för att spendera tid tillsammans med Edgar, Wireman och Miss Elisabeth.
Stand By Me
Den bästa filmatiseringen är utan tvekan Stand By Me. Jag vet inte hur många gånger jag har sett den men jag gråter Varje Gång. Det är historien om fyra omaka pojkar som söker tröst och stöd hos varandra när vuxenvärlden sviker, såsom den så ofta gör i Kings världar. Det handlar om Döden, om en förlorad storebror och föräldrar som inte förmår se den kvarvarande sonen. Ramhistorien med liket som pojkarna ger sig av för att hitta och titta på, är i slutänden inte viktig. Stand By Me är en berättelse om livsviktig vänskap, sådan man bara har när man är tolv.
Jag har faktiskt inte läst någon av dina favoritböcker, Jurtjyrkogården för att jag utgår ifrån att den är superoerhört hemskt och jag faktiskt inte tror att jag ska klara av den, Duma key för att, jag vet inte... Den senare kanske det finns hopp om att jag vågar mig på ändå ;-)
SvaraRaderaJurtjyrkogården är på riktig jättehemsk, samtidigt som jag tycker vääldigt mycket om den. Duma Key är inte i närheten vad gäller läskigheter, den har jag rekommenderat många som i vanliga fall inte läser skräck eller Stephen King. :-) Så den kan du absolut ge dig på!
RaderaTack för tips om Duma key, den var ny för mig.
SvaraRaderaSom sagt, riktigt bra bok som jag rekommenderat många som söker bra läsning.
RaderaDuma key tycker jag också väldigt mycket om!
SvaraRaderaVisst är den underbar! Kanske måste läsa om den igen snart. :-)
RaderaLäst jurkyrkogården, den är riktigt bra men hemsk men bra x3. Ser fram emot den nya filmen. Har faktiskt aldrig hört talas om Duma Key :o men ska definitvt läsas x)
SvaraRaderaVet inte om jag kommer orka se någon ny version av Jurtjyrkogården, mina minnesbilder från den senaste läsningen är alldeles för skarpa som de är. Är rädd för att de kommer ha gått för långt från boken för att jag ska bli nöjd. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag nog nosa på det ändå...
RaderaStand By Me klart bäst när det kommer till filmval. Duma Key har jag inte läst, får kolla om den finns på biblioteket.
SvaraRaderaVad roligt att många verkar vilja läsa Duma Key!
Radera