Min absoluta favoritdel av Doctor Who är när nya kompanjoner eller tillfälliga gäster undrar var de ska resa med Doktorn och Tardis och får till svar att det är helt fel fråga att ställa. När ska vi resa, är den korrekta frågeställningen. Det ständigt återkommande skämtet får initierade tittare att känna sig som hemma.
När jag bestämde vad jag skulle skriva om idag så försökte jag först komma på något annat än just min favoritdoktor, men ärligt talat, det första jag tänker på när någon säger "tidsresor" är Doctor Who. De allra bästa avsnitten är när de leker med hela tidsreseidén. Som i Blink. Avsnittet jag hela tiden återkommer till, inte kan se mig mätt på. Det har så många nivåer och varje gång känns det som att jag förstått, att jag knäckt koden, samtidigt som nya frågor uppstår. Hur kan..? Och varför..? Människor slängs tillbaka i tiden för att få leva ikapp och sedan lämna meddelanden, göra rätt för de som är kvar i nutid. Det är tur att man fick öva upp sig på Tillbaka till framtiden när man var liten, så att tidsresor inte var något helt nytt när man skulle sätta sig in i Doktorns värld. Ett annat fint exempel är avsnittet The Girl in The Fireplace där det inte är så enkelt att de åker tillbaka till sjuttonhundratalets Frankrike utan tar omvägen runt ett till synes övergivet rymdskepp tretusen år framåt i tiden. Och för att komplicera saker ytterligare så går tiden olika fort på sjuttonhundratalet och i rymdskeppet, en årstid går i en blinkning, flera år på några minuter.
Drömmen om tidsresor är drömmen om oändliga möjligheter. Att åka när- och varsomhelst, se världen födas och dö på samma dag. Eftersom vi inte kan göra det här i verkligheten så är det den perfekta fantasin med oräkneliga möjligheter. Det handlar om chansen att göra om, att åka tillbaka och ställa saker till rätta. Men även att åka framåt i tiden för att se vad som finns där. Det mest hjärtskärande är när de åker tillbaka för att laga något som inte låter sig lagas, när det är för sent redan innan man försökt. En fast tidpunkt i historien. Det kan vara alltifrån Pompeji till när Rose åker tillbaka för att förhindra sin pappas dödsolycka. Men samtidigt är det de absolut bästa historierna, när de medresande inser tidsresornas begränsningar, när paradoxer slår till och de inte får korsa sina egna spår.
"People assume that time is a strict progression of cause to effect, but 'acctually' from a non-linear, non-subjective viewpoint - it's more like a big ball of wibbly wobbly... time-y wimey... stuff."
- The Doctor
Jag älskar också den där lekfullheten, och sorgen när möjligheterna inte längre är oändliga. Blink är ett fantastiskt avsnitt och för det är jag beredd att förlåta Moffat mycket :-) Sen är avsnittet med Rose, Fathers day ett av mina absoluta favoriter i serien (det var nog där jag verkligen förälskade mig handlöst och satt fast för all framtid), det är så oerhört förfärligt sorgligt när hon förstår att det inte går, och att han vet hela tiden men inte kan
SvaraRaderaMoffat gör konstigt nog antingen tokfantastiska avsnitt eller helt knasiga. Och sedan den knasiga kvinnosynen.. Father's Day är otroligt fint. Man hade inte en aning om vilket stort avsnitt det skulle bli när man började titta, för det ger inga indikationer om det till en början. Sedan när hon börjar om, och börjar om och börjar om - helt hjärtekrossande. Men det är som sagt charmen med Doctor Who. Om allt bara löste sig genom att man åkte tillbaka i tiden så skulle det inte vara det populära program det faktiskt är.
RaderaFår nog ta mig en rejäl funderare kring om vi inte borde ta oss an den där kluriga serien om Doctor Who efter denna temahelg! ;) Tack för ett spännande och inspirerande inlägg!
SvaraRaderaDet tycker jag absolut att du ska göra! :-) Om inte annat ge det ett rejält försök. Och ha inte för bråttom, ge det lite tid.
RaderaÅÅhhh, det är så fantastiskt med människor som lyckas sätta ord på det jag känner! Doctor Who är så underbart! Har du sett det nya avsnittet?! Så sjukt bra!! (tycker jag.. :D )
SvaraRaderaTack! :-) Det värmer.
RaderaInte sett det nya avsnittet än, har inte sett något av säsong 9. Får se om jag kan hålla mig och vänta tills allt är sänt så jag kan plöja.
Tidsresor är ett fascinerande ämne! Vad bra att höra att det inte är ett enkelt sätt att fixa saker i Doctor Who, utan att det kan vara krångligt och till och med omöjligt.
SvaraRaderaDet är verkligen charmen med Doctor Who, att man inte enkelt kan lösa alla problem genom tidsresor. Ganska ofta är det till och med omöjligt, som du skriver. Och det är de bästa avsnitten.
Radera