Ängeln på Malmskillnadsgatan, av Elise Lindqvist

Bokbeskrivning från Adlibris:

TV-dokumentären Ängeln på Malmskillnadsgatan väckte en enorm uppmärksamhet. Elise Lindqvists livsberättelse i P1 Sommar likaså. I S:ta Clara kyrka och bland de prostituerade kvinnorna och flickorna på Malmskillnadsgatan är hon en välkänd gestalt sedan länge. Mamma Elise kallas hon, morsan, hon som alltid har en kram och en stund att lyssna, hon som delar ut handledsvärmare och bindor och MP3-spelare med något bra på. Varför hon gör det? För att hon vet hur svårt det kan vara att leva. Och för att hon vill dela med sig av den kärlek som hon själv har fått. Hon var 59 år när hon helt oväntat mötte Gud. Sexuella övergrepp, prostitution och missbruk under åren innan dess har satt sina spår och gör nu att hon bättre än de flesta kan förstå Stockholms utsatta och vara den mamma de ofta saknar. 

 

Jag fick den här boken utan att ha bett om den, Libris förlag skickade med den när de gav mig En oväntad vänskap av Abdel Sellou. Det lät onekligen intressant med den här kvinnan som varje fredagskväll ger sig ut bland de mest utsatta kvinnorna på gatan, så jag öppnade den först. Den är enbart hundrafemtio sidor lång och jag läste ut den i en enda sittning. Tyvärr måste jag säga att jag blev ganska besviken. Jag är inte alls överens med textens tempus och ofta blir jag förvirrad av hur saker blir berättade. Mer än något annat så är detta ett oerhört slöseri med en livshistoria som förtjänas att berättas på ett mycket bättre sätt.