Korpmåne, av Therese Henriksson

Sjuttonåriga Saga bor i Norrbotten, i en by som heter Ytterstbyn. Hennes pappa har nyligen gått bort så det är hon och hennes mamma som bor i utkanten av samhället. Så flyttar det plötsligt in en tonårskille med sin mamma i granngården. Seth är inte som de andra pojkarna i området, han är inte så imponerad av skoter och jakt utan sitter hellre hemma och spelar gitarr. Men det är något mystiskt med honom och hans mamma. Då och då försvinner de och är borta i flera dagar, kvar ligger hunden ute i kojan och väntar. Och vad är det med den stora korp som dyker upp överallt där Saga är? Den som är väldigt orädd och nästan mänsklig i sitt beteende. 

Jag blir glad på riktigt av det här. Så oerhört fint språk, fyllt av känslor och "på riktigt". Jag tycker väldigt mycket om Saga som man verkligen inte har där man sätter henne. Speciellt tycker jag om skildringen av ett gammalt förhållande där den ena parten inte vill släppa taget, som känner äganderätt fast där inte finns någon. Där finns även en mamma som inte riktigt ser, som inte vill se. Korpmåne är en berättelse för barn i 12 - 15 år men den kan gott och väl läsas av äldre och vuxna. Jag ser fram emot vad Therese Henriksson kan skriva i framtiden! För det här är riktigt bra.