Den här veckans utmaning handlar om makt och då väljer jag att berätta om det museum jag var på i helgen. Flygvapenmuseum i Linköping. Jag är löjligt imponerad att stridsflyg men är också väl medveten om att det är en lyx att vara det, att få bli född i ett land där dessa flygande vapen inte är något man är livrädd för utan längtar efter att få se på himlen. Vad är mer fyllt av makt än militära vapen? En av utställningarna på museet handlade om Kalla Kriget, något som jag upplevde som barn på åttiotalet och det var med rysningar jag återupplevde telefonkatalogens "Om kriget kommer", ubåtsjakten i skärgården och rädslan för atomkrig. Där virvlade de förbi, människorna som en gång hade makt i den här världen, alla dessa statsmän. Det kändes lite extra i hjärtat att läsa om kärnvapenkrig med det amerikanska presidentvalet enbart några dagar bort. Nu är vi här, på valdagen, med en kandidat som uttryckt tveksamma åsikter om just kärnvapen. Jag hoppades att jag skulle få tillhöra den sista generationen som upplevde hur det är att leva på en planet där man tävlar om vem som har störst vapen men kanske har de senaste åren bara varit en paus i en värld av ständig upptrappning.
