I det fiktiva landet Nova
blir flickan Esmeralda på sin tioårsdag skickad att arbeta i huvudstaden
Corona. Hennes föräldrar är kontraktsarbetare och har förbundit sig att ge bort
sitt förstfödda barn när hon är gammal nog. Ensam kommer hon till palatset där
hon blir kammarjungfru åt guvernörens äldsta dotter. En ring i hennes ena öra
visar att hon är livegen, att hon inte får någon lön för sitt arbete men det
finns de som har det värre. Under en resa till landsbygden träffar hon för
första gången soller, en folkgrupp som en gång fanns över hela landet men som
förslavades eller blev bortkörda av det erövrarfolk som nu besitter Nova. Snart blir
Esmeralda mer bekant med sollern Storm som är slav på det gods hon besöker i
egenskap av guvernörens barnflicka. Ett möte som kommer att förändra hennes
liv.
Den här boken trillade ner
i min brevlåda utan att jag bett om den och efter en första anblick så var jag
på väg att inte ens ge den en chans. Framsidan är fin men intetsägande, den gav
mig ingen känsla för vad för slags historia det handlade om. Men när jag ändå började läsa så blev jag snabbt glatt överraskad. Vilken berättelse! Den har ett flyt, ett driv, det där som gör att man inte vill lägga den ifrån sig trots att det är för sent om kvällen. Jag tycker så väldans mycket om Esmeralda även om jag ibland hoppat högt i ilska över hur en sådan ung flicka kan vara så plikttrogen och underdånig. Men givetvis är hennes
förändring en del av hur det ska vara, för att hon ska bli den hon är så slutet
så måste hon börja långt åt andra hållet på skalan. Gillar även hur berättelsen
ofta är riktigt grym trots att den är menad för en yngre publik, Vikström har
inte duckat för de svåra frågorna. Nova är ett riktigt
spännande fantasirike och jag skulle mer än gärna läsa fler berättelser
härifrån. Det finns några småsaker som jag inte riktigt förstår, som att
sollerna till exempel är kristna, men det är småsaker som inte stör alltför
mycket. Jag kan ge Gycklarens arv det
bästa möjliga betyget: jag låg vaken och sträckläste den här boken ett par
nätter när jag hade den mest extrema jobbperioden på många år och ingen annan
berättelse lockade det minsta. Den väckte min läslust igen.
Tack till Opal Förlag för recensionsexemplaret!
