Årets byte

Jodå, det blev ett gäng böcker på bokrean. Har redan läst ut Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder samt Åsa Mattsson och Caroline Roosmarks Dagarna med Kerstin. Recensioner kommer så fort som möjligt! Lyckades även få ett par Mumin-böcker innan de tog slut. Dock var Stig Dagermans Tysk höst totalslut en timma efter öppning på tisdagsmorgonen, de hade tydligen enbart fått in en mycket liten upplaga.

The Mortal Instruments: Stad av skuggor, av Cassandra Clare

Det är sommar och Clary har dragit med bästa vännen Simon till den häftiga klubben Pandemonium. Fast den roliga utekvällen hon väntat sig uteblir och istället blir hon vittne till ett konstigt mord där offret försvinner framför Clarys ögon. Efter att ha larmat vakterna så inser hon att hon var den enda som såg händelsen. Dagen efter blir allt än underligare när en av mördarna dyker upp på samma fik som Clary och när hennes mamma under stort rabalder försvinner så tvingas Clary inse att allt hon trott om sitt liv förmodligen inte är sant. En jakt på sanningen inleds, en jakt bland varulvar, vampyrer, trollkarlar och annat oknytt.

En trist dag hemma hyrde jag den här filmen på digitalboxen och blev genast väldigt förtjust i historien. Dagen efter köpte jag boken och sedan såg jag om filmen ett dygn senare. Så det här har blivit en av de upplevelser där jag har svårt att skilja boken från filmen, de har liksom vuxit ihop. Visst att detta är ännu en av dessa berättelser med en stark tjej som huvudperson, som upptäcker att hon inte är den hon trott, att hon har oanade krafter och att omgivningen varit allt annat än sanningsenlig. Och ja, hon har givetvis ett trassligt kärleksliv, för än så länge har dessa i övrigt fantastiska unga kvinnor i den här typen av böcker inte kraften att välja sig själva (för att citera Helena på Fiktiviteter). Men jag blev väldigt förtjust i historien. Kanske främst för att jag såg filmen innan jag läste boken och i den förra har de skalat bort en hel del av det onödiga, överflödiga som fanns i texten. Många av personerna är mer sammansatta, har en tydligare definierad roll, i filmen. Boken hade mått bra av att komprimeras något, kanske ett hundratal sidor. Men visst kommer jag köpa bok nummer två i serien, för jag gillar huvudpersonerna Clary, Simon och Jace.

Lördags-dystopi

Efter att ha läst bra om boken hos Fiktiviteter så beställde jag den från Bokbörsen och nu är den här! In i skogens djup av Jean Hegland. Så lördagen vigs åt samhällskollaps och mys med perser. Hoppas ni alla har en bra helg!

Weirdo, av Cathi Unsworth

Privatutredaren Sean Ward får i uppdrag att åka till den lilla staden Ernemouth för att undersöka det tjugo år gamla fallet med Corrine Woodrow som dömdes för mordet på en klasskamrat, ett omtalat fall med hemska detaljer av svart magi. Tillsammans med den lokala tidningens chefredaktör, Francesca, intervjuar han alla iblandade och försöker reda ordning i vad som hände för det finns anledning att tro att allt inte gått rätt till. Men stadens invånare och makthavare verkar ha något att dölja, de till och med motarbetar Seans och Francesca, vilka snart inser att de gör jobbet med risk för sina liv.

Jag borde förmodligen börja med att säga att jag har ett ganska komplicerat förhållande till så kallade deckarromaner men att jag har gått från att inte läsa dem alls till att till och med tycka om flera av dem. Weirdo är en av dessa som hamnar på plussidan. Den är fantastiskt mörk (ja, det är något bra!) och jag gillar verkligen scenerna från åttiotalet som utgör ungefär hälften av berättelsen. Huvudpersonen Sean är något opersonligt beskriven, man får inte veta så mycket om hur han är eller vad han gjort tidigare, allt cirkulerar kring vad han gör i Ernemouth. Sedan är det lite för många personer med i boken som man förväntas känna till trots att de senast nämndes över femtio sidor tidigare, jag fick ofta bläddra tillbaka eller sitta och fundera en stund på "vem var det där nu igen..." Men som helhet så gillade jag Weirdo! Det var spännande, fint skrivet och många igenkännande referenser från åttiotalet.

Tack till Kalla Kulor Förlag för recensionsexemplaret!

Det börjar lacka mot bokrea

Vi har sagt det förut men det tåls nog att säga igen: bokrean är inte lika rolig nuförtiden som den var förr men visst kommer jag att åka in till stan och visst kommer jag komma hem med åtminstone något. Just i år har jag kikat lite extra på nedanstående titlar, har ni något speciellt ni vill köpa den 25:e februari?

Underbara helvete, av Jamie McGuire

Från bokens baksida:

"Abby har lämnat sitt mörka förflutna bakom sig, fast besluten att aldrig återvända. Tillsammans med sin bästa kompis America har hon flytt till Eastern University för att börja ett nytt liv. Hädanefter ska hon vara en duktig flicka. Men så möter hon Travis, killen som slåss för pengar på illegala slagsmålsklubbar och som alltid har ett koppel av tjejer efter sig. Abby lovar sig själv att aldrig falla för Travis och istället inleder de en vänskap. En vänskap som med tiden fördjupas och intensifieras tills den plötsligt har förvandlats till just det Abby med alla medel försökt undvika. Hon vet att de inte är bra för varandra, ändå kan hon inte hålla sig borta från honom. Deras relation blir snart alltmer kaotisk, destruktivt hänförande och fullkomligt underbar. Samtidigt smyger sig Abbys förflutna allt närmare och hotar att rämna hela deras värld."

Den här boken har egentligen bara ett enda fel men det är å andra sidan så stort att det överskuggar allt annat. Till en början gillade jag Abby och beskrivningarna av livet på ett amerikanskt campus, det verkar spännande och roligt, och texten är verkligen medryckande och skrivet på ett sätt som gör att man "bara" ska läsa ett kapitel till. Men mycket snabbt började jag irritera mig på Abbys oförklarliga känslor för Travis. För han är killen som dricker sig karatefull på whisky och sedan tar till nävarna när något eller någon går honom emot. Att han är gullig, omtänksam och mjuk däremellan hjälper inte, han passar perfekt in i profilen som besatt pojkvän. Han får ligga runt hur mycket han vill medan han sorterar ut sina känslor för Abby men om hon så mycket som kysser en annan kille så får Travis spel. Han ser till att hon har förkläde med sig när han inte är med, han får panik och spöar alla som så mycket som tittar på Abby, hon får inte klä sig som hon vill  - hallå sjuttonhundratal. Han har ett kontrollbehov som jag enbart sett i förhållanden som undantagslöst barkat käpprätt åt helvete. Så fort de har en konflikt som innebär att Abby blir upprörd så löser Travis det genom att kyssa henne så hon blir knäsvag. Voilà! Problemet löst. Han manipulerar, kontrollerar, förföljer och kallar det för kärlek. Hon förtrollas av hans fantastiska sexpack och tatueringar och låter tårarna oupphörligen rinna glittrande nedför kinderna. Romantik? Bah! Humbug!

Ska det här vara en typ av man som kvinnor är attraherade av? Om detta är någon slags allmän drömman för unga tjejer idag så vill inte jag vara med längre. Jag känner många väldigt manliga, romantiska och starka killar som aldrig någonsin har betett sig såsom Travis gör. Det bara måste gå att beskriva en sexig kille i en romantisk bok utan att han blir till den värsta våldsamma kontrollfreaket.

Tack till Kalla Kulor Förlag för recensionsexemplaret!

Gone girl, av Gillian Flynn

Det gifta paret Nick och Amy Dunne lever ett ganska bra liv i New York när allt börjar gå åt skogen. Först förlorar de sina arbeten med några veckors mellanrum, sedan erkänner Amys förmögna föräldrar att de slösat upp alla sina pengar och ber att få låna det sista Amy och Nick har på banken. Samtidigt insjuknar Nicks mamma i cancer och hans pappa får Alzheimers. Efter en flytt hem till den lilla hemstaden i Missouri för att ta hand om Nicks föräldrar så är det lyckliga paret inte så lyckliga längre. Grälen avlöser varandra och på deras femte bröllopsdag är Amy plötsligt försvunnen, kvar finns ett vardagsrum i oreda och snabbt misstänker polisen att den äkte maken har något med försvinnandet att göra.

Återigen så gissar jag att höga förväntningar har förstört det lite för mig. Alla har verkligen tokhyllat den här boken och eftersom jag själv älskade Gillians tidigare bok Mörka platser så var det lätt att förvänta sig något liknande. Men tyvärr så höll det inte hela vägen för mig. Jag listade ut hur det låg till redan i början av berättelsen och så var det en blurb på baksidan som, inte direkt spoilade, men ändå skavde lite i bakhuvudet när jag läste och på något sätt ändå gav för mycket information. Gone girl är på inget sätt en dålig bok, den är välskriven och nyanserad, men när man kommer en bit över femhundra sidor och lösningen äntligen presenterats så blev allt till ett antiklimax.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mingel hos Kalla Kulor Förlag!

I torsdags var jag och en kompis på mingelträff hos Kalla Kulor Förlag där vi förutom bubbel och fantastiska köttbulls-snittar fick många intressanta samtal samt en påse böcker att ta med hem. Jag har redan slängt mig över två av böckerna och hoppas kunna recensera så snart det är möjligt! (Åtminstone en av dem har recensionsdag en bit fram i tiden.)

Flyktbeteende

Den senaste veckan har jag läst. Mycket. Oerhört mycket. En snabb överslagsräkning säger 2255 sidor och det svajande tornet med väntande och halvläst på nattduksbordet har praktiskt taget försvunnit. Jag ligger inte helt ikapp med recensioner men det känns som att jag lagt ut för många sådana på rad ändå, ska försöka lätta upp med allmänna inslag emellan då och då.

Americanah, av Chimamanda Ngozi Adichie

Under 1990-talet styrs Nigeria av en militärjunta och de i befolkningen som kan skaffar sig visum och åker till Storbritannien eller Amerika för att försöka skapa sig bättre liv. Ständiga strejker och långa elavbrott tvingar slutligen studenten Ifemelu att inse att hon förmodligen inte kommer att kunna avsluta sin universitetsutbildning utan ansöker om att få komma till USA. Till sin förvåning lyckas hon och snabbare än hon själv är beredd på lämnar hon familjen och pojkvännen Obinze för det stora landet i väster. Efter några riktigt jobbiga erfarenheter när hon söker jobb lyckas hon etablera sig i det nya landet, hon blir en toppstudent och får det ganska bra. Men hon tappar kontakten med pojkvännen. Samtidigt vill Obinze också dit, han har i flera år ansökt om visum men ständigt misslyckats, efter Elfte september blir det helt omöjligt för unga män från Afrika att ta sig in i Amerika och istället reser han till England där han jobbar illegalt och försöker bli medborgare. När han blir utslängd reser han tillbaka till Nigeria där han gifter sig och skaffar barn. Då bestämmer sig Ifemelu för att komma tillbaka till sitt hemland. Men har hon förändrats för mycket för att åter passa in?

 Det är väldigt svårt att beskriva den här bokens handling. Jag skulle kunna beskriva allt i minsta detalj men ändå inte ha uppgett en bokstav för mycket. Det viktiga i den här berättelsen är beskrivningarna av sexismen, av rasismen som genomsyrar ett helt samhälle. Bokens huvudperson Ifemelu säger vid ett tillfälle: "Jag var aldrig svart innan jag flyttade till USA." Mycket av detta visas genom ett besök på en frisörsalong som återkommer regelbundet genom bokens nästan sexhundra sidor; en beskrivning av hur Amerikas kvinnor med afrikanskt ursprung inte är nöjda med sitt naturliga hår utan genom frätande kemikalier vill få det att likna västerländskt. Det visas genom att ljusare hudfärg alltid är bättre än mörk, om så bara en eller två nyanser. Att ständigt bli diskriminerad alternativt sedd som något exotiskt och gulligt, ofarligt. Bäst är beskrivningarna av hur Ifemelu  som nykommen immigrant går in i vägg efter vägg och inte för sitt liv kan förstå hur mycket som är annorlunda mot hemma, bara för att några år senare vara den som själv sitter på höga hästar och ser överseende ner på de som kommit efter henne. Americanah är en bok som många borde läsa. Jag har sagt det förut men det är värt att säga igen: Ngozi Adichie är en av de absolut bästa aktiva författarna just nu.

Spring så fort du kan, av Sofia Nordin

Boken tar vid där den första, En sekund i taget, slutade men inte längre med Hedvig som huvudperson. Nu får vi istället följa Ante, killen som Hedvig och Ella hittade vid sin lägerplats i skogen och det är i sista sekunden för Ante håller på att svälta ihjäl. De tar med honom till gården där han får äta upp sig och hjälpa till med det slitsamma arbetet att hålla dem själva och djuren vid liv. Ett jobb som är speciellt viktigt nu när vintern är på väg. Samtidigt kämpar Ante med sorgen efter sin mamma som var hans enda familj. Och nästan viktigast av allt: får man tänka på sex och kärlek trots att praktiskt taget alla människor i världen har dött? Han är ju trots allt ändå bara fjorton år.

Jag gillade den första boken väldigt mycket men jag vill hävda att den här uppföljaren är bättre. Kanske för att jag inte hade några förutfattade meningar den här gången, jag var inte ens helt säker på att det skulle komma en tvåa. Alla karaktärerna beskrivs med så många nyanser att man inte kan bli annat än lycklig, det finns aldrig några enkla förklaringar till personernas handlingar eller ord. Även allt det praktiska känns väldigt trovärdigt, hur de kämpar med djuren, lagar mat, tampas med en frusen vattenpump. Det enda lilla jag blir irriterad på är hur Ante på en gång börjar välja mellan vilken av tjejerna han ska tycka om. Han har knappt ens hunnit från sin glänta i skogen innan han i tankarna väger Hedvig och Ella mot varandra. Varför måste han gilla någon av dem? Men i övrigt så är detta en fantastiskt fin bok som tar upp svåra ämnen. Vem förtjänar att bli räddad? Vem bestämmer över maten? Kan man äga något när världen har gått under?

Stort tack till Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret.

Dagen då James McDougal försvann, av Kalle Dixelius

James McDougal lever ett enkelt och tillbakadraget liv i sin lägenhet i Täby. Där finns hans tv, serier, böcker, spel och musik. För han vill inte ha kontakt med några andra människor, hans hem är verkligen hans borg, han vill inte märkas eller synas. Så en dag när han sitter på krogen så upptäcker han att han gått ett steg längre, han har blivit osynlig på riktigt. Snart stöter han på andra människor som även de upptäckt styrkor som de inte haft förut, man skulle faktiskt kunna kalla det för superhjältedrag. Tillsammans får de snart ett uppdrag som är större än allt annat: de måste rädda Sverige, och kanske världen, från ett virus som hotar att förinta allt mänskligt liv.

Den här boken har omtalats som en svensk Heroes och jag är benägen att hålla med. Att alla de här svenska superhjältarna är klichéer av sig själva spelar hela tiden på gränsen för vad man klarar av innan det blir fånigt men som helhet så tror jag ändå på det. Allra bäst är beskrivningarna av hur alla dessa så kallade vanliga människor upptäcker att de har en förmåga som gör dem speciella, för är inte det vad vi fantasy- och sci-fi-älskande läsare gärna skulle vilja vara med om? Men även skildringen av den möjliga stundande apokalypsen tilltalar mig, det är inte ofta man får läsa om det i miljöer som är en bekanta. Om man är lite förberedd på parodierna, på klichéerna och det halsbrytande i den här berättelsen så tror jag att man kommer att gilla lika mycket som jag. 

Mervyn Peake i ViLäser

Blev glatt överraskad när jag upptäckte artikeln om Mervyn Peake i senaste ViLäser. Fullkomligt älskar Ghormenghast-trilogin men visste praktiskt taget ingenting om dess författare och vill rekommendera både artikeln och böckerna. Se även gärna miniserien med bland andra Christopher Lee och Jonathan Rhys Meyers.

"Rottcodd was unmarried. An aloofness and even a nervousness was apparent on first acquaintance and the ladies held a peculiar horror for him. His, then, was an ideal existence, living alone day and night in a long loft. Yet occasionally, for one reason or another, a servant or a member of the household would make an unexpected appearance and startle him with some question appertaining to ritual, and then the dust would settle once more in the hall and on the sould of Mr Rottcodd. 

 

Magikernas kung, av Lev Grossman

Spoilervarning om du inte har läst den första boken, Magikerna.

I det magiska landet Fillory är nu Quentin och hans vänner kungar och drottningar och lever ett liv i lyx. Varje dag har de möten där de tar beslut om sitt lands framtid men ärligt talat ser de mest fram emot sammanträdets slut när de får börja dricka. För livet har blivit sällsamt tråkigt, trots att de har fått allt de kan önska sig. Förutom möjligtvis riktig champagne då. Så de bestämmer sig för att ge sig ut på en utflykt, en jakt på ett magiskt djur, och snart sker saker som inte går att ta tillbaka och det stora äventyret slutar abrupt i den vanliga världen. Quentin och Julia vaknar upp framför Quentins föräldrahem där försöken att komma tillbaka till magin och de kungliga tronerna genast tar sin början. De måste göra om allt, återigen. 

Jag älskar det här lika mycket som jag älskade Grossmans första bok i serien, Magikerna. Just det här förbehållningslösa älsket gör att jag har svårt att förklara exakt varför jag gillar så mycket. Men det kommer sig av något som jag inte kan beskriva annat än som ”handlingar ger konsekvenser”. De goda vinner inte alltid, de goda dör lika lätt som de onda och fortsätter vara döda. Det finns inga mirakel. Det är krig, blod, död och våldtäkt och man vill skrika av fasa. Men allting känns på riktigt, konstigt nog. Här är en bok om det mest uppskruvade hittepålandet någonsin men för mig ter det sig mer verkligt än det mesta jag läst i fantasyväg tidigare. Kanske är det så enkelt att jag började tro och sedan bara fortsatte. Förmodligen älskar jag även för de smarta popkulturella kommentarerna som texten är strösslad med. Hur som helst så ser jag fram emot den tredje delen i den här trilogin så mycket att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med mig själv innan jag får den i mina händer.

 

Nytt i brevlådan

På två dagar trillade det in inte mindre än tre stycken recensionsexemplar som alla gick in genom brevinkastet. Jag behövde inte gå och hämta ut en enda av dem på ICA och sådant uppskattas kalla vinterdagar. Kvinnan i svart av Susan Hill har jag läst tidigare på engelska men kan mycket väl tänka mig att läsa om den på svenska. Spring så fort du kan har jag faktiskt redan plöjt igenom, det gjorde jag på en kväll, och jag tyckte väldigt mycket om Sofia Nordins fortsättning på En sekund i taget. Underbara helvete av Jamie McGuire blev jag tipsad om och ser fram emot. Åh, vad det är fantastiskt med nya böcker!

Efterlängtad tvåa!

Underbart. Sofia Nordin har skrivit en fortsättning på den väldigt fina En sekund i taget! Den ska läsas så fort som det bara går. Läs HÄR om den på Bokus.

Vad göra med det fantastiska presentkortet?

Jag behöver lite hjälp med exempel på vad jag ska köpa för det presentkort jag fick i julas. Har gått runt på julklappsböcker och annat men nu när vi nått mitten av trista januari så börjar det klia i köpfingrarna. Finns det någon oumbärlig måste-bok som du vill tipsa om? Helst skönlitteratur och mer än gärna övernaturligt men även fakta och memoarer, jag läser det mesta förutom traditionella pusseldeckare.

Fjärde riket, av Maria Nygren

Den här bokens idé är fantastisk. Det handlar om några unga tjejer som försöker ta kontrollen över sig själva, sina klasskamrater och sin skola genom att detaljstudera hur Hitler kom till makten innan andra världskriget. Blenda, LSD och Penny ser på gamla tal på YouTube och börjar arbeta på hur de ska störta skolans drottning Hedvig och det dröjer inte länge innan de börjar se resultat. Men vad händer inom människor när de tidigare följarna blir till ledare, till tyranner? Till slut handlar allt om att behålla den nyfunna makten och absolut ingenting är viktigare. 

Men för mig så blir det inte så mycket mer än en bra story för en bok. Det börjar spännande men spårar snabbt ur med bland annat schablonartade personbeskrivningar, karaktärerna växer aldrig utan förblir sina roller. Lite som i en amerikansk high school-film. Drottningen med sitt hov, den tjocka, den tysta, de struliga och våldsamma killarna. Och detta är väldigt trist på något som hade så fina förutsättningar.