Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. av Niklas Orrenius

På en tjejmiddag för någon vecka fick jag med mig Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. Det är en bok som jag varit intresserad av väldigt länge. Niklas Orrenius från Sydsvenskan skrev de krönikor och artiklar som utgör boken innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen men de är lika läsvärda nu. Han resonerar om media och politiker gjort rätt när de försökt tiga ihjäl partiet. Och är det ens möjligt? Hur tar man diskussionen med människor som säger att de tror på alla människors lika värde men sedan säger och gör sådant som visar på motsatsen.

Ju längre jag kom i läsningen av den här boken, desto mer rädd blev jag. De saker som Sverigedemokraternas partimedlemmar har sagt (och kommit undan) med är ofta så fruktansvärda att jag inte ens skulle ha kunnat hitta på dem. Det handlar om muslimer, om araber, om moskéer. Det handlar om att återfå ett "förlorat Sverige", om hembyggd och nationalkänsla. Samtidigt så förstår jag hur partiet lockar människor som känner sig svikna av samhället, även om det långt ifrån alltid handlar om så lätta svar. Jag tycker att Orrenius förenklar många saker. Han anklagar bland annat journalister för att inte vara objektiva och delvis håller jag med, media måste behandla alla politiska partier på samma sätt. Att inte göra det är att skjuta sig själv i foten. Men hur ska de egentligen göra? Och hur ska vi andra som inte röstade på SD ta diskussionen? Det skulle jag mer än något annat vilja veta.

Påskläsning

Jag och mamma gick och köpte oss fyra pocketböcker till priset av tre. Som vanligt när vi väljer så måste det vara titlar vi båda vill läsa och den här gången blev det dessa. Kvinnan som gick till sängs i ett år av Sue Townsend har jag börjat på och än så länge, ca hundra sidor in, är det exakt den typ av humor som jag alltid älskat henne för. Steglitsan av Donna Tart var mammas förstaval men självklart något jag också är väldigt nyfiken på. Therése Söderlinds Vägen från bålberget har jag velat läsa sedan jag hörde författaren tala under "Litteraturens långa natt" och slutligen Christoffer Carlssons Den osynlige mannen från Salem var ett måste efter hans tidigare böcker som var fantastiska. Så: mycket läsning, mycket påskmust och kaffe. Hoppas ni har en bra helg.

Pocketlängtan

Jag borde veta bättre än att kika in på Pocketshop en tidig onsdagsmorgon på väg till jobbet. Hur ska man kunna gå därifrån utan att plocka på sig flera böcker? Dagens vill-ha-lista är som följer:

Den här är en bok om ett livslångt sökande efter lycka. Det är en bok full av historier. Det handlar om en flicka som blir utelåst från sitt hem och är tvungen att sitta på trappen hela natten, det handlar om att ha en tyrann i stället för en mor, en mamma som har två uppsättningar löständer och en revolver i städskåpet och som väntar på domedagen, det handlar om att växa upp i en strängt religiös familj i en industristad i norra England, en stad som ändrat utseende så mycket sedan dess att den nästan inte längre finns och det handlar om universum som kosmisk soptunna med locket på - ingen kan fly. Det här är en bok om hur andra människors berättelser genom böcker och poesi kan bli ledstjärnor när man tappat både riktning och fotfäste. Det här är Jeanette Wintersons hett efterlängtade självbiografi. En gripande och rolig men samtidigt grym bok om sökandet efter tillhörighet, gemenskap, kärlek, en egen identitet, ett hem och en mor. Det här är Jeanette Wintersons berättelse om hur det gick till när hon valde att lämna sitt föräldrahem för att hon sexton år gammal hade hittat kärleken i en annan kvinna och hur hennes mamma reagerade på nyheten genom att på farstutrappen säga till sin dotter: "Men varför vara lycklig när du kan vara normal?"

Över en och en halv miljon sålda exemplar i Sydkorea. Internationellt genombrott för en av Koreas mest framgångrika författare. Utgiven i 23 länder.

En enastående och rörande roman om en familjs sökande efter en försvunnen mor. En mor som försvinner en dag på Seouls centralstation när föräldrarna är på väg till ett av barnens födelse­dagskalas. Vi får sedan följa familjen i deras sökande efter modern. Ett desperat sökande som får hela familjen att reflektera över sina relationer med modern. Makalöst berättat i fyra delar av dottern, äldsta sonen, maken och mamman. Ta hand om min mor är både en autentisk roman om livet i Sydkorea och en stark familjeskildring.

 Kyung-sook Shin tilldelades litteraturpriset Man Asian i mars 2012 för sin bok.

 

Pockettips - Pojkarna

Har ni sett vilket fantastiskt fint omslag Jessica Schiefauers Pojkarna har fått i pocket? Älskade originalframsidan men det här får mig att vilja köpa boken igen bara för att det är så magiskt. Funderar genast på vem jag ska kunna ge den här pärlan.