Sju minuter över midnatt - Patrick Ness

Varje natt vaknar trettonårige Conor exakt klockan 00:07 av att ett monster står utanför hans fönster. Ett monster som har tre historier att berätta innan det vill att Conor ska berätta den fjärde, och den ska bestå av sanningen. Det där jobbiga som han inte vill tänka på, det som han drömmer mardrömmar om nästan varje natt. Det är en sanning som hänger ihop med mamma som är sjuk och måste få behandling på sjukhuset. 

Författaren Siobhan Dowd hann inte skriva klart sin sista bok innan bröstcancern tog henne, så Patrick Ness skrev den åt henne. Otroliga illustratören Jim Kay (som gjort de illustrerade böckerna om Harry Potter) har ritat bilderna till den här finstämda och oerhört sorgliga berättelsen. Hur pratar man med barn om den största katastrofen? Att en förälder kommer att dö. Hur hanterar man känslorna som obönhörligen dyker upp? Jag fulgrät när jag läste de sista sidorna i den här boken, var fullkomligt tröstlös. Visserligen ligger ämnet mig väldigt nära just nu men jag har svårt att tro att någon skulle kunna förbli oberörd inför den här historien. Jag rekommenderar den inte bara för nio till tolvåringar som förlaget gör, utan hoppas att även många vuxna kommer hitta fram till den.

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, av Tom Malmquist

En bok om den mest outhärdliga sorgen. Toms sambo Karin är i slutet av sin graviditet när hon åker till sjukhus med influensabesvär. Snart förstår de att hon råkat ut för något mycket värre, akut leukemi, och det dröjer inte lång tid innan hon ligger nedsövd och barnet plockas ut med kejsarsnitt. Sedan dör Karin. Kvar står Tom med ett nyfött barn och en gastkramande tomhet. Det är nästan omöjligt att beskriva den här boken för den består enbart av känslor, man känner när man läser och känner när man tänker på den. Men sedan när man ska få ner något på pränt så tar det stopp. Jag skrev enbart enstaka stödord när jag antecknade under läsningen. Ångest. Detaljrikt. Svårt att andas. Den första delen av boken, när Karin fortfarande lever, är så ofattbar. Jag fick på riktigt svårt att andas och fick ta pauser i min läsning. Men samtidigt så var det storslagen läsning eftersom det handlar om något så grundläggande, om liv och död. Det är bara sällan de kommer samtidigt. Några av scenerna i boken kommer bli svåra att glömma, Toms samtal med rättsläkaren om varför de inte kan ha en öppen kista vid begravningen är en av dem. Men även de gånger han beskriver kampen med myndigheterna för att dottern officiellt ska bli hans, det räcker inte att han levt ihop med barnets mamma i tio år eller att han var där vid födseln. Staten är fortfarande lika förvånad över att flickan är skriven hos en "okänd". I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv är en oerhört tung bok men nu så här efteråt, när jag fått lite distans till läsningen så är det faktiskt mest kärleken jag minns. Beskrivningarna av Tom och Karins liv tillsammans får mig att känna hopp. De grälar, gnatar och förstår varandra inte, men kärleken finns där, oupphörligen. Det är så här en kärlekshistoria ska skrivas.

Bok om sorg på inköpslistan

Det här är boken jag får ångest av, bara genom att läsa om den, men ändå kan jag inte låta bli att lockas av den. 

Toms sambo Karin åker höggravid in på sjukhus med feber, illamående och andnöd. Domen blir akut leukemi. Barnet förlöses med akut kejsarsnitt, Karin dör och kvar står Tom. I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv har fått fin kritik och idag ger jag mig ut efter jobbet för att köpa den.